Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öron och kinder - Om temperamenterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för ett ädelt och mildt hjärta och för en karaktär,
som är oförmögen till hvarje nedrig känsla. Kinder
däremot, som alltid bibehålla samma form och
äfven vid leende alldeles icke eller blott föga förändra
denna, förråda aldrig några goda egenskaper.
Af mycken betydelse är draget, som från
näsborren går till mungipan. Är detta drag
bågformigt, utan att afvika i våglinjer, förråder det ringa
sundt omdöme, ja merendels dumhet. Försvinner
denna linje i midten åt munvinkeln till, eller
grenar den sig i flera mycket små linjer, så
tillkännagifver detta en öppen och redbar karaktär.
Sammanfaller slutet af detta drag utan något
mellanrum med öfra läppen, antyder sådant fullkomlig
brist på märkeliga själsförmögenheter.
Det torde kunna förutsättas, att man af sig
själf bör förstå, att allt, som hitintills blifvit anfördt,
blott har afseende på den friska människan. Men
ehuru åtskilliga sjukdomar kunna ganska mycket
vanställa kroppen och isynnerhet ansiktet, så blifva
dock för den tänkande forskaren de hufvudsakliga
dragen synliga. Likväl är hos sjuka nödvändigt, att
man gör sina undersökningar flitigt och med lugn,
på det man icke skall komma till falska slutsatser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
