- Project Runeberg -  Människor /
101

(1899) [MARC] [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ROBERT OCH ELISABETH BARRETT BROWNING. 101

engelska. Här och i Frankrike, skrifver hon, »förstå
människorna konsten att lefva och att skapa en verklig
»comfort», långt öfverlägsen den vi erhålla i våra dragiga
obekväma, engelska hus» ... Båda njöto dessutom här
som i’ Paris, med hela styrkan i sin demokratiska
känsla, af jämlikheten klasserna emellan .. .

Här — säger hon — tyckes hvarje unge vara
naturlig arftagare till sin drufva och sin bit vattenmelon! . ..
De fattiga och de rika höra här samma musik, gå i
samma trädgårdar och se på samma taflor ... Jag lefver
som i en förtrollning och medan andra kvinnor ofta
förlora mycket genom äktenskapet, har jag vunnit allt. . .
Ingen har någonsin varit lyckligare än jag. Och Robert
är — utom det att vara sig själf! — dessutom ett lika
stort mönster som någon herr Smith: ban dricker så
litet som en kvinna, han röker inte, han är aldrig
skyldig någon fem shilling! På mig kan han endast bli
ond, när jag inte äter nogl Under femton månader
har jag inte kunnat få honom ut en enda afton! Vi
hyra piano, hafva tagit boklån och dagarna flyga bort
under musik, läsning och arbete ...

Och senare:

Robert är i sig själf och mot mig den fullkomligaste
af alla mänskliga varelser! Efter två års oafbrutet
samlif, själ intill själ, under det. förtroligaste utbyte, står
han nu för mig mycket högre än t. o. m. min första
idealbild af honom! Vi blifva lyckligare för hvar stund och
när lian äfven talar om sin lycka — då öfversvämmas
min själ af känslor, hvilka ej kunna uttryckas!

Och än senare skrifver han:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:25:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manniskor/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free