Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var ined djup smärta han tog detta steg, och den
gref-)iga stoltheten led icke minst dervid. Grefve Hermans ära tillät
honom ej att fortfara med att behålla egendomen, då han klart
insåg att han derigenom endast skulle inveckla sig i ännu mera
skulder, och slutligen icke kunna göra rätt för sig. Att få
köpare till den stora skuldsatta egendomen, som genom en lång tids
vårdslöshet hade förfallit betydligt, blef ganska svårt. Slutligen
yrkade kreditorerna dess försäljning på auktion. Just under detta
kritiska ögonblick uppträdde en köpares ombud och anmälte sig
hos grefven. Efter ett par veckors korresponderande försåldes
Kungsborg med möbler, taflor och inventarier för åttahundratusen
rdr svenskt banco, till en mrs Stephensen från Nord-Amerika.
Den köpeskilling grefve Herman fick, var visserligen stor, men
egendomen var så nära intecknad som möjligt, hvilket gjorde att
hela Hermans förmögenhet, sedan fadrens alla gäldenärer blifvit
betalda, inskränkte sig till cien lilla jagtegendomen Furuhof och
ett kapital af 20,000 rdr ruit; hvilket sednare han satte ned
hos ett välkändt handelshus, för modrens och systrens räkning. —
Sedan köpet var afslutadt, flyttade den grefliga familjen till Furuhof.
Ett år, efter sedan dessa förändringar egt rum, just då
midsommaren stod i hela sin blomsterprakt, erhöll inspektoren på
Kungsborg bref, hvaruti han underrättades om att egendomens patronessa
skulle anlända.
Af den gamla tjenstepersonalen hade så många som velat,
fått qvarstanna till mrs Stephensen sjelf skulle anlända. —
Ibland antalet af dem som varit längst på egendomen, var
hofmä-staren Eklund. Han hade tjenat Romarhjertiska familjen i fyratio
år, och efter sin far ärft hofmästarebefattningen, som gått i arf
inom Eklundska slägten i flera led. Icke underligt då, om den nu
qvarlefvande gubben Eklund var djupt fästad vid den grefliga slägten,
och med en slags religiös vördnad skådade upp till den. Också
liade gubben rifvit sina få hår och varit i verklig förtviflan när
egendomen såldes. Han ville genast lemna sin ^befattning, och
följa sin husbonde till Furuhof; men på grefve Hermans
föreställningar lät han öfvertala sig att qvarstanna;. ehuru motbjudande
det föreföll honom att nödgas tjena den vanbördiga efterträdarinnan.
,,D«t är din pligt att stanna till dess egarinnan afskedar dig,
och du leverera, ifrån dig allt hvad som varit i din vård,“ hade
Herman sagt. Han kände gubbens sträfvan att alltid
samvetsgrant göra hvad pligten kräfde.
„Dessutom,“ bifogade grefven, „kan du möjligen vara mig långt
nyttigare på den plats du nu har, än om du följde mig till
Furuhof. Din matmor är omätligt rik, ty hon har infriat alla
inteckningarna och eger nu Kungsborg helt och hållet. Hon kan
följaktligen göra något för din ålderdom, då jag deremot förmår göra
ingenting.^1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
