Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„Förändra dem“, upprepade Eklund mekaniskt. „Ack, min fru,
det vore ett riktigt helgerån. Kom ihåg att dessa rum utgöra
minnen ifrån förgångna tiders -storhet. Det har utgjort ett af
gref-varna Romarhjertas ifrigaste bemödanden att kunna bibehålla denna
våning i sitt ursprungligapskick; och icke kan det vara er afsigt
att nu med ens förstöra;’.hvad man under sekler bemödat sig att
hålla vid makt. Det vore att tillintetgöra-,en ädel slägts minnen,"’
Gubben hade talat med rörelse* :
„Min vän, denna ädla slägt har sålt sitt stamgods till mig.
Jag åter eger ieke något skäl,, hvarföre jag -skulle bibehålla dessa
minnen, emedan de för mig äro mer än likgiltiga, de äro vidriga;
de tala otii en tid af förtryck; som är förhatlig.«
Stephana inträdde nu i tafvelgalleriet. Här stannade hon midt
på golfvet och lät . sina ögon irrailømkring på den fil af
familjeporträtter, som upptogo väggarna.; Slutligen-stannade hennes blickar
på fyra tomma platser.
„Hvad är det för porträtter som blifvit borttagna?« frågade
Stephana och pekade på tomrummen.
„Det är nådig grefvens far#* mors, systers och haris -eget;‘‘
; »Ja vså; men hvarföre hafva alla de här. blifvit . qvar?S De
utgöra familjeminnen och sakna allt värde, utom för honom. För
mig utgöra de blott en samling af skräp.“
„Ni glömmer min fru, att ert ombud endast- på det vilkor
köpte Kungsborg, att det skullejsäljas helt och hållet orubbadt, med
allt hvad ,sém fanns;!af möbler, taflor och husgeråd.*!?."
„Dårskaper; de der gamla konterfejerna kunna väl aldrig
räknas till husgeråd, och kunna under intet vilkor Jhgå i köpet af
egendomen. Ni torde derföre låta taga ned - och öfversändä dem
till den enda, som kan vara deras egare,«. ’
Stephana ämnade gå vidare, men stannade tvärt framför ett
fruntimméfsporträtt. Dennas toalett antydde att hon lefvat på
sjuttonhundratalet. “
„Hvem1-är dén. ’damen?^’ frågade Stephana, och betraktade
med intresse det sköna drågen. Stephana tyckte, då hon såg på
bilden, att de störä- svärtåfqgdnen med sitt drömmande; uttryck
rörde-sig, och att dé svällande, fnen vemodiga läpparna öppnades
för att tala.
„Det är grefvinnan Gunilla Romarhjertä^ svarade gubben
med ett eget tvekande uttryck.
„Hvarför har man .satt hennes ■ porträtt;så här, i vrån, och
skiljdt ifrån de andra?“*jÄ
„Hon lär ha varit en simpel fiskardotter från : Frankrike,
och...........“ gubben tystnade,
Stephana vände sig hastigt emot den gamle tjenaren och
fixerade honom skarpt, i det hon upprepade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
