- Project Runeberg -  Mannen af Börd och Qvinnan af Folket. En teckning ur verkligheten /
59

(1858) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

„Du har rätt,: Helfrid, jag .har ibejklymmeai, ochdét afen både
bitter och förödmjukande! beskaffenhet.,;: Ah! om< du kunde fatta,
hvad det vill i säga dtfc, vara en ihan. i sinä bästa år ioéh ändå
framsläpa,,ett ömkligt, overksamt Ufr . Jag, den
sisteRomarhjerta,lef-ver endast .för; att utgöra en tärandé mask ! på det.kapitaLy ’hvars
afkastning knäppäst räcker till ätt bestrida mammas och dina
be-hofjioch det oaktadt, gör jäg ingenting i alldeles ingenting för min
existens, “no ii v> k-j stf j é> bviy^’ j 1 sv JM Siftsi SjÉ

„Icke kan du, en grefve Romarhjertä, arbeta för din utkomst.
Det enda sätt, en fattig ädling, eger att förvärfva den, är att ingå
i statens, tjenst. t Kan han icke;det, då måste hän lefVa som du,
på dej lilla han eger.“

„För att tjena staten fordras, i kunskaper,, och; hvad kan väl
en f. d. hästgardist-offieer? IntetJir;—• ¥ii! ädlingar :äro i sanning
rätt beklagansvärda när vi blifva ruinerade; ty vi .egå ingen utväg
att rädda oss från fullkomlig Undergång.:Lefva sam jag nu
lef-ver, säger du. Barn, detta år har kostat .oss två gånger så
mycket, som den årliga afkastning vi ega. Hvart skall detta leda? —
Till att angripa kapitalet och, när detta inom kort tid är förstördt,
stå der utfattiga.ffi ; Grefven tystnade, r Helfrid1 lutade hufvudet. emot
brödren och lett par. tåra,r runno långsamt utförj hennes,; kinder. Det
var ; ett bittert ’ögonblick för de; båda Stolta iSyskonen. a Slutligen
lyftade Helfrid upp hufvudet, .sägande med ; beslutsam röst:.o
) i j,.yi måste inskränka: ofesMu nr. 1.5 io-j; giijödf*

, ,,I hvad?; :Kan maminä-vara utan hästar och. vagn? Kan hon
vara utan kammarjungfru?’ Kunna, vi vara utän en kökspersonal;
eller kunna vi afskeda; Fredrik, soin: tjenat i 30 år hos mid.far?"

■ • ,,¥i kunna icke :så djupt såra den gamle tjenaren, ellet* handla
så ärelöst,.-,emot honom,i.deruti har du rätticke heller beröfva
mamma någon af deM.becpvämligheterhon bör egapiraén jag
behöf-yer icke någon kammarjnngfru;vej, heller: behöfva vi en
kökspersonal: af tre personer; :tyHelfrid rodnade och fortfor:
förlägen: r„tiy i jag .kan iskötä vår ekonomi.ftf Dét var som om hon
uttalat något riktigt iförnedrande.1 ;:

: . ,,Du!“ utropade Herman, och betraktade systern med ett uttryck
af ogillande. ><

„Ja, jag. — Vi afskeda i höst hushållerskan, och behöfvä blott
en tjenarinna, utom mammas kammarjungfru. Jag skall under
sommaren. söka inhemta de kunskaper jag nu saknär,; och på det sättet
göra . vi en ganska väsentlig; inskränkning.1!

„Och du tror verkligen, att jag Ined korslagda armar skall sitta
här och åse huru du gör dessa uppoffringar., under det jag
fö.r-drifver tiden med att jaga och vegetera. Nej, Helfrid, så långt
får det icke ,gå. Jag skall, söka att erhålla ett arrende, och genom
mina kunskaper i laudtbruket bereda oss alla en ljusare framtid,
och om möjligt, förkofra det nu otillräckliga kapitalet."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:25:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manqvinna/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free