Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förvandlat timmarne till dagar, dagarne till sekel, och likväl skall
jag vid återkomsten till Kungsborg mötas af den bittraste, jag
hade så när sagt, den förhatligaste syn, jorden eger för mig.
Ah! ni som helt och hållet ledt mig efter er vilja, visa er nu
ädelmodig mot den som gjort edra önskningar till lag för sin handling
och var den föjsta som säger välkommen vid min ankomst. Ni
skall icke neka mig att först få helsa på er. Samma dag ni
erhåller detta, är jag vid Kungsborg på aftonen. Bespara mig åsynen
af hvarje annan än er, beder er tillgifne
Mer man Romarhjerta.u
Stephana lutade den heta pannan mot rutan och blef en lång
stund stående sålunda. Gud allena vet huru det såg ut i den unga
qvinnans inre, men hennes kinder voro bleka som snö, och ändå
hvilade en glödande flamma på pannan. Ena handen var hårdt
sluten och i den hade hon sammankramat brefvet; den andra stödde
hon mot fönsterposten. Stephana liknade, der hon stod, en bild af
den tysta striden i vårt inre, när den bättre delen af vår varelse
råkar i kamp med hjertat och våra passioner. Grefvinnans röst
väckte henne ur det tumult af känslor, som Hermans bref
framkallat. Hon spratt till, och grefvinnans ord susade oredigt förbi
hennes öron, då hon sade:
„Min son lär vara att vänta hem redan i afton eller i natt.
Har ni fått bref, min fru?“
,,Ja!“ svarade Stephana, for med handen öfver pannan och
gick fram till grefvinnan. „Grefven skrifver att han hoppas vara
här samtidigt med brefvet.“ Stephana såg på klockan, tilläggande:
„jag lemnar er nu, grefvinna, och hoppas att natten blir lugn.“ Hon
tryckte grefvinnans framräckta hand och höll den en sekund sluten
i sin. Hvad var det för ett underbart uttryck af ömhet och. smärta
i Stephanas blick, som rörde grefvinnan? Hon visste det icke
sjelf, men utan att göra sig reda derför, drog hon Stephana ned
till sig och tryckte en kyss på den bleka pannan, hviskande:
„God natt!“ Stephana tryckte hennes hand tigande till sina
läppar och lemnade rummet.
Långsamt vandrade hon genom parken upp till stora
byggnin-gen; kommen ut på verandan ringde hon och en betjent kom fran
högra flygeln.
„Bed herr Eklund komma upp till mig,“ sade hon och gick
in i salongen. Ögonblicket derpå stod Eklund framför henne.
„Äro grefvens rum i ordning?14 frågade Stephana.
„Ja, jag har hvarje dag vädrat dem,44 blef svaret.
„Han kommer hem i afton.44
„Då skall jag bestyra om att sängkammaren är i ordning.44
„Och att en supé arrangeras i salen här ute. Säg grefven
att jag väntar honom här.44
14*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
