Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3f) MATERIALISMEN I SKÖNLITTERATUREN.
skärpt i samma mån som den individuella kraften
blir mindre och efterliknandet mekaniskt, problemen
små och utagerade samt den skildrade verkligheten
ointressant och platt.
Den andra gruppen äger däremot en ojämförligt
större betydelse. Gruppen nummer ett är absolut
den litteratur, som går, för att icke mera komma
tillbaka; gruppen nummer två åter borde ju
åtminstone kunna beteckna den diktning, som komma
skall och som vi vänta på.
Den gör det emellertid endast i tämligen
begränsad mån. Flertalet af dessa
emancipations-sträfvanden från de ungas sida falla helt och hållet
inom den förutnämnda förtrollade kretsen utan att
spränga den; deras hufvudsakliga intresse är af
symptomatisk art; framtidsskapande betydelse och
varaktiga resultat kunna de icke tillerkännas eller
medföra, och det visserligen af den grund, att de
icke förmått fatta position emot det hos den
litteratur de vilja till lifs, som är dess väsentliga lyte
och lama parti. Det är till största delen stormar
i vattenglas, privatkäbbel med revolutionsaltityder,
envig med väderkvarnar.
Detta gäller obetingadt om de par revoltförsök
mot naturalismen, hvilka äro att anteckna från
Skandinavien. Några unga danskar, herr V.
Vedel m. fi., drogo för ett par år tillbaka i fält,
kasserade den härskande litteraturriktningen och
utbasunade en ny, hvilken de gåfvo namn och
åtskillig annan utstyrsel. De gjorde en smula buller,
tystnade och försvunno. Något senare följde ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
