Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Företal.
Att de historiska universitetsstudierna ej kunna leda
till en verklig vetenskaplig utbildning, så framt de
inskränkas till endast läsning af handböcker och andra
redogörelser för utvecklingens förlopp, huru förträffliga
dessa än må vara, det är numera en allmänt erkänd
sanning. Åtminstone inom ett eller annat område kräfves
tillika en viss bekantskap med de viktigaste källorna,
genom hvilkas jämförelse med moderne forskares
framställningar och undersökningar den historiska uppfattningen
öfvas och skärpes ungefär på samma sätt som den
naturvetenskapliga åskådningen genom förtrogenhet med
det verkliga arbetsmaterialet. Efter hand förvärfvas
sålunda vanan att betrakta den historiska vetenskapens
resultat icke såsom en gång för alla fastställda lärosatser,
utan såsom mer eller mindre lyckade försök att tolka de
tillgängliga urkunderna och ursprungliga vittnesbörden.
Därigenom alstras ock någon förmåga att med metodisk
granskning af källornas värde och inbördes förhållande
lösa anvisade eller själfständigt valda forskningsuppgifter.
Till vägledning vid ett sådant akademiskt studium, som
afser att vara något mer än en dilettantisk sträfvan efter
minneskunskap eller på sin höjd allmänna öfversikter af
ett lands eller ett tidehvarfs historia, tjäna nu för tiden
icke blott orienterande föreläsningar, utan äfven öfningar
och seminarier, som motsvara de naturvetenskapliga
expe-rimenterna och laboratorierna.
Men liksom de naturvetenskapliga studierna ej med
framgång kunna omedelbart riktas på det förefintliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
