Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om författarefrid och hemfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MED TVÅL OCH BORSTE
1 1 5
Den unge herrn ville då alltid — med hatten
på och i tron att imponera på mig — veta när
»ångbåt kom».
Jag lyftade alltid artigt hatten av honom, och
anförtrodde honom att ångbåtsturerna stodo i
N. D. A., men framför allt i Guds hand: att
jag inte var N. D. A. och ännu mindre Gud
Fader; 500 ångbåtsturer rymdes inte i min
hjärna; och inte hade jag tid att 500 gånger om
dagen, d. v. s.: för varje frågande sommargäst,
sätta mig in i ångbåtsturerna för att därefter
profetera.
Blev unge herrn stursk, så fick han sin första
orre, — en vänlig, lindrig orre — med
upplysningen, att jag bara gav den, för det han inte i
Stockholm skulle hämta hem min vän hr
Ben-nich — vare sig från en supé eller från
kontot pro diverse — och bedja honom profetera
ångbåtsturer.
Detta verkade. Genom sin logik. Tog inte
logiken, bet en andra orre. En ung snobb blir
alltid ytterst angenäm efter sin andra orre.
Åtminstone efter min praktik. Efter en tredje orre
kan man utan tvekan dricka brorskål med
honom. — Så skedde stundom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
