Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pelle och paraplyet - I. Pelle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 6
JÖRGEN
nom, Pelle, att man får vara så ovettig som helst,
just i en bättre avisa, bara man är det på sämre
folk. Till vilka räknas alla. Utom annonsörer,
gentilare ungkarlar med familjemedlemmar och
pudlar, ävensom hans maj:t konungen och alla
protektionisterna. På det återstående packet kan
man skälla desto kraftigare. Allt detta begrep
till slut Pelle. Och utvalde åt sig i synnerhet
herr krigsministerns uschliga ben att skälla på.
(I avvaktan på bevärings-exercisen valde han
det otyget. Av ha mot denna, den bättre
ungdomens fiende. Och tills han på inbördeskrigets
helga dag kan komma åt att bita i de lång- och
smalbenen. Bakifrån. Lik annan hygglig
stu-dentbeväring, hoppas jag.)
Likaså tillväjnde jag Pelle att passa på tid och
lyda order. Ty min tjänst är nyttigare än
kronans.
Med större svårighet awänjde jag däremot
Pelle för att tala lundensiska språket, awänjde
honom att säga »supa» i stället för »dricka»,
»varor» i stället för »drycker» och »kvinns» i stället
för »damer» och »zekiner» i stället för kronor, som
äro myntenheten här i riket.
Att avvänja honom att tala med
Hälsingborgsdialekt har ännu inte gått.
Men egentligen svårt hade jag bara med en
sak: att få Pelle klippt. Han såg framtill ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
