- Project Runeberg -  Några blad ur vår tids meteorologi /
32

(1881) [MARC] Author: Hugo Hildebrandsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kontinenten, och då stormarna, som vi sett, i regeln röra
sig från W till O, så inbryta de vanligen från hafvet och
kunna således ej varskos, förr än de första tecknen af deras
tillvaro redan visat sig på våra kuster. De franska,
engelska och norska kusterna hinna således ej varnas synnerligen
långt innan ovädret redan utbrutit. För Östersjöländerna vill
det synas, som om det vore lättare att förutsäga en storm
åtminstone ett dygn i förväg, ty vanligen tager ett
stormcentrum minst så lång tid för att från Skotlands västkust
förflytta sig in på Östersjön. Men härvid uppstår en stor
olägenhet. Då tydliga tecken visa, att ett minimum ligger
utanför t. ex. Irland, så är högst sannolikt att det kommer
in öfver England, men man vet ej, åt hvilket håll
centret rör sig. Tjugufyra timmar därefter, då nästa karta
upprättas, kan det redan vara inne i Kattegat, men det kan
också stå nere på Lionerbukten eller vara på väg upp emot
Nordkap. Man måste därför ur tillståndet inne i
europeiska kontinenten sluta till centrets sannolika bana. Framför
alt är läget af barometriska maxima härvid af betydelse.
Dessa ändra ej lätt sitt läge, och minima kretsa omkring
dem. Allmängiltiga lagar har man dock ännu ej upptakt i
detta afseende, och meteorologen befinner sig, då fråga är
om väderleksförutsägelser, på samma ståndpunkt som
läkaren, då han ur patientens närvarande och föregående
tillstånd vill sluta till hans blifvande öde. Det är i båda
fallen vana och erfarenhet, och hvad man kallar »blick», som
leder omdömet.
Utom de svårigheter, som vi nu anfört, finnes dock ännu
en, och det icke den minsta. Yi hafva sett, att hvirflarna
i allmänhet röra sig mot öster. Detta, är utan tvifvel
deras medelriktning, men att i ett särskildt fall med full
säkerhet bygga härpå vore sannerligen förhastadt.
Visserligen är det en stor sällsynthet, att hvirfveln går mot väster,
men det inträffar ganska ofta att den blir stillastående
under flera dagar, och, hvad värre är, att den upplöser sig i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/meteoro/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free