Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cheferna till yngsta clerkerna. Stava läste som hon
brukade läsa på kransarna vid en nyöppnad grav.
»Nehej, moster», utropade Tina och ryckte till, ty
klockan slog åtta.
Klockan nio skulle allt vara städat och klart. Då
började arbetet för dagen.
Halvt motvilligt slet den gamla sig loss från sina
personalstudier. Hon kände nästan till varje namn,
dels av egen erfarenhet, dels hade Viktor berättat ett
och annat. Så de voro så gott som idel bekanta allihop.
Direktörsrummen låg i tredje våningen. Den var
redan färdigstädad av Tina liksom den fjärde. Nu gick
flickan upp till femte, medan den gamla tog andra. Och
sedan skulle de hjälpas åt med den första.
Innan de gingo var och en åt sitt håll, säger moster
Stava:
»Tänk va’ unge herrn ä’ omtyckter i alle fall.»
»Ja-a, å så bra han ser ut te’ på köpet», tillägger Tina
och hennes ögon få samma uttryck som inför någon
filmhjälte på kinne.
»Men han har inte så stora gåver som sin far, säjer
Vekter. Så en kan aldrig veta hur de går, när gamle
direktörn faller ifrå’ en gång. Må tro de’ vell allt te
både huvudbry å ett stort förstånd för te å kunna
tjäna miljoners miljoner, Tina.»
Tina nickar:
»Nej, nu måste vi skynda oss, moster.»
»Ja-a.»
Och så gingo de var och en åt sitt håll. Flickan
kilade uppför trapporna till femte, den gamle sköt de
utplattade, breda fotterna nerför trapporna till andra.
Gumman höll sig med ena handen i räcket, ty hon var
rädd att trampa miste. Det skymde alltid så förrädiskt
för ögonen, då Stava skulle ner för en trappa. Och
därtill grinade den gamla så illa i dag. Blev väl snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
