Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Vi ska plocka er me’ käppen, busfrön», brummar
en basröst.
Pojkarna försvinna.
»Dom där gobbarna ä’ fa’li’a», dekreterar Julie och
Rulle nickar.
Men utanför ett av upplagen står en gammal
spånkorg. Den är troligen kvarglömd.
Julie tar korgen och så fortsätta de genom
kolstadens svarta gator, där endast en blå flik av himlen
tränger ner mellan de skyhöga planken. Då och då
kommer en lastbil eller en godsvagn, som pressas fram
på spåren av ett halvtjog breda ryggar och axlar. En
åkarefora av kolutkörare tränger sig emellan.
Pojkarna klämmas nästan platta mot planket. Men när
den sista vagnen i foran passerat, springer Julie efter
och rycker loss ett par ribbor där bak. En jämn ström
av stora, glänsande kolstycken dunka i marken. Julie
och Rulle plocka korgen full och släpa den sedan på
omvägar ner till ekan.
Just då de ämna sig ombord, hojtar någon bakom
deras rygg:
»Va’ gör I här, pojkar?»
Julie och Rulle släppa korgen av pur förskräckelse.
Men när pojkarna upptäcka, att det bara är farbror
Manne, kolutkörare hos firman Sven Röding & Co.,
bli de djärva och Julie upplyser:
»Vi feck löv te’ plocka.»
»Jaså. Men hoppa ner i eka’ nu, annars kan
bofinken ta er», säger farbror Manne och ser sig omkring.
Därpå bär han kolkorgen ombord och ger ekan en
törn, så den dansar ut i fåran. Väl ute på älven,
sätter Julie kurs på Västra pålvirket. Här ankra just
nu ett tjogtals fiskebåtar efter väl förrättat värv borta
i Fiskhamnen.
Fem minuter senare ha pojkarna avyttrat både kol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
