Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig hela makten vid
»Krångliga Operan»,
ansåg Henneberg som den
lämpligaste såsom
varande en praktisk och
rutinerad teaterkapellmästare,
som kunde sluka partitur
som en häst äter hö.
Hallén hade visserligen
dokumenterat sig som skicklig
dirigent för
Filharmoniska sällskapet och vid
symfonikonserter men hade
ännu ingen teaterrutin.
Nordqvist fick
naturligtvis sin vilja igenom och
Henneberg fick platsen från och med hösten 1885.
Under sommarmånaderna före anställningens
tillträdande dirigerade han i Strömparterren en
orkester, till största delen sammansatt av medlemmar
ur hovkapellet, dock utan att lyckas överglänsa
»österrikiska gossorkesterns» popularitet.
Men detta kapellmästareombyte kunde ej
heller försiggå i lugn och ro. Hallén, som själv
var recensent, hade naturligtvis flera förespråkare
i pressen. Det var nu broschyren »Det nya
systemet» såg dagens ljus. Den anonyme
författaren »Cato Minor» försöker häri fråntaga
Henneberg alla förtjänster som dirigent. Med sin opera
»Drottningens vallfart» och sin musik till
»Lycko-Pers resa», hade han tillfogat både tonkonsten och
de musikaliskt bildade stockholmarna oläkliga sår,
operetter kunde han inte alls anföra, och signaturen
Richard Henneberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
