Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Följande det goda exemplet från allra högsta ort,
omhuldade huvudstadens aristokrati och plutokrati
de nya societärerna med stor välvilja. Men så voro
ju också damerna charmanta och herrarne — vana
som de voro att på scenen framställa franska
markiser och grevar — fullt salongsfähiga, och
prydnader för ett elegant sällskapsliv. Även i de mest
exklusiva kretsarna ansågs en fest misslyckad om
ej hland de inbjudna märktes några av
associationens spetsar.
Pressen var välvillig och den stora publiken, ej
att förglömma teaterentusiasterna på
50-öres-hyl-lan, applåderade sina gunstlingar frenetiskt. Något
missnöje hördes icke av denna första säsong. Man
var nöjd (d. v. s. allting är ju relativt här i
världen) med repertoar, roller, regi och kamrater. Det
var nästan ett sällskap för inbördes beundran, där
man inte hade tråkigt. Man hade kommit överens
om att för en gångs skull följa reglementets
föreskrifter och inte yttra sig förklenande om teaterns
arbeten.
Svante Hedin, som var känd som en av inte
allenast teaterns utan hela Stockholms skarpaste
kvickhuvuden, hade ju litet svårt att finna sig i de
rigorösa bestämmelserna. Hur han dock klarade sig
framgår av följande svar han gav en äldre dam,
som ville veta hurudan den nya pjäsen var som nu
repeterades.
»Reglementet förbjuder mig att säga att den är
dålig och mitt samvete förbjuder mig säga att den
är bra, därför är det bäst jag inte säger något alls.»
Associationens första år inbragte ett netto på
cirka 45,000 kronor och societärerna fingo alltså ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
