- Project Runeberg -  Miljonbruden /
143

(1931-1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 143 —

plötsligt inne. Så vitt Edmond kunde märka, såg det
ut, som om de ridande ordnade sig vid detta uppehåll.
Även infunno sig en mängd hundar, som lustigt sprungo
omkring indianerna. Tydde detta på närheten av en
by? Ville indianerna hålla sitt ordnade, triumferande
intåg?

Allt tydde härpå. Den unge hövdingen red flera
gånger på en liten, men kraftig häst förbi tåget och
syntes ordna det. Han bar en bössa, liksom många andra
indianer, men dessutom var han beväpnad med lans,
båge och pilar, såsom alla de andra rödskinnen. Vid
den snabba ritten fladdrade de långa fjädrarna omkring
honom och gåvo honom ett vilt, äventyrligt utseende.

Ännu en sak bemärkte Edmond. Vita, som han höll
för att vara fångar, blevo förda i hans närhet.
Antagligen skulle alla fångar samlas, för att därigenom höja
intrycket av triumfen. Han hade tillfälle, att först
granska de båda männen, som tycktes vara mycket
utmattade och nedslagna. Han underlät att tilltala dem av
fruktan för att bli misshandlad och ännu skarpare
bevakad av indianerna. Nu fick han också se damerna.
De buro stora vita filtar, som dolde dem från huvud
till fot. Trots detta märkte Edmond att under filtarna
sömmar av brokiga kläder framskymtade. Fångarna
skildes åt och män och kvinnor fördes var för sig mellan
två indianer. Därigenom skulle tåget göras längre och
mera imponerande.

Vid detta tillfälle bemärkte Edmond, att en av
kvinnorna plötsligt ryckte till, utstötte ett rop och slet
täcket från huvudet. Han igenkände ett ansikte, vars drag
voro inpräglade i hans hjärta, men som nu visserligen
såg mycket blekt och försagt ut — det var Inez, och
även hon hade känt igen honom.

"Alfonso och er far äro i närheten!" ropade Edmond
med hög röst. Det var inte ett ögonblick för tidigt, ty
redan sprängde en indian fram till henne, drog täcket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:56:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miljonbr/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free