- Project Runeberg -  Miljonbruden /
177

(1931-1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 177 —

din fars. Låt oss nu alla tacka Gud, att jag kom i
tid för att förhindra en ny strids förskräckliga blod-

"Och detta är mr. Conningham!" sade don
Lotario visande på den unge mannen, som genom sin ljusare
hudfärg och genom sitt ljusblonda hår egendomligt
kontrasterade emot de andra gestalterna, som
huvudsakligast voro av sydländsk typ.

"Vi skall lära känna varandra närmare, mr.
Con-ningham", sade gubben till den unge mannen, som
djupt bugade sig för honom i det Dantes betraktade
honom med en blick, som var intresserad, hjärtlig och
tillika glad. "Don Lotario har berättat tillräckligt för
mig om er, för att göra mig nyfiken och önska få
erfara mer. Kanske vill även ni höra en del från mig,
ty jag kommer norrifrån!" Den unge mannen
rodnade, hans vackra mörkblå Ögon strålade, snabbt gick
han emot gubben, tog hans hand och kysste den.

"Jag tackar er av allt mitt hjärta", sade han sakta.

Gubben nickade vänligt. Denne man, var en av de
uppenbarelser, om vilken den troende människan
kunde drömma, att den omedelbart från jorden kunde
komma in i himmelen och där finna sin plats vid den
allsmäktiges fötter.

"Striden är slut!" sade han till de omkring honom
och på taken stående männen, vilka böjde sig ned för
att bättre se honom. "Låt icke genom någonting
förleda er till, att åter höja vapen. Jag har apachernas
ord på, att de vilja gå med på en överenskommelse i
godo."

Fastän han absolut icke höjde sin röst, klingade den
ljus, klar och genomträngande, som en ung mans.
Hela hans väsen förrådde överhuvudtaget ingenting av
ålderdomens skröplighet; endast hans lugna och vördiga
rörelser antydde hans ålder.

Dantes steg nu med don Lotario in i den tidigare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:56:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miljonbr/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free