- Project Runeberg -  Miljonbruden /
218

(1931-1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 218 —

gott kunde se ned till bottnen. Då kom han på den
idén, att låta fienden komma fram och i sista
ögonblicket plötsligt stjälpa båten. Han låtsade som om
hans krafter voro slut. Dök plötsligt för att komma
under båten, lyfta den med ryggen och få den att
stjälpa. Men karlarne tycktes ana hans avsikt. En av
dem stötte med åran efter honom och tryckte honom åt
sidan. Nu dök Richard upp och ville med händerna
trycka ned båtkanten. Men i samma ögonblick
kastade man en snara om hans hals, båten drev till andra
stranden, Richard kände hur han släpades med och
förlorade medvetandet, ty snaran tillsnörde hans hals.

Han vaknade åter till medvetande, då sex nävar
grepo honom och lyfte upp honom i båten. Även nu
försökte han göra motstånd men de sex nävarne tryckte
ned honom. Man släpade upp honom på stranden; där
höll någon igen munnen på honom och de andra
bundo en duk så fast om hans mun att han kände det som
om en järnring hade slutit den. Sedan svepte man in
honom i en stor filt, vilkens båda ändar bundos
samman, den slöt så fast omkring hans kropp, att det var
honom omöjligt att röra händer och fötter. Han
kände att man lyfte upp honom och fort bar bort honom.
Sedan förlorade han av brist på luft åter medvetandet.

Då han med förskräcklig huvudvärk åter vaknade ur
sin svimning trodde han sig känna, att han låg på
ryggen av en häst som snabbt travade iväg. Förgäves
försökte han att röra på sig. Det lyckades icke. Bara
huvudet höjde han litet, men då han saknade varje
stöd, sjönk det åter ned, trots att han gjorde de
våldsammaste ansträngningar, och han kände hur blodet
med våld trängde mot huvudet. Han rosslade tungt,
hans sista ögonblick syntes honom ha kommit. Då
hörde han hur en röst sade: "Räta upp honom, annars
dör han!" Man lyfte upp hans huvud och gav kroppen
ett mera upprätt läge. En svår bedövning överföll den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:56:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miljonbr/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free