Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 455
Büchting. Därför vågar jag gärna mitt liv för honöni
och mr. Büchtings dotter. Gud kommer att beskydda
och bevara oss! Men flodvattnet har aldrig förut stått
så högt!"
Jag svarade honom icke, ty jag kände, att jag icke
var i stånd därtill. Tungan hade blivit alldeles torr i
munnen, jag kunde knappast mera andas. Ibland
kunde vi endast med största svårighet framtränga vidare.
Jag kände att Justus måste bjuda upp sina yttersta
krafter, för att trycka ned båten, jag hörde det på hans djupa
andhämtning och flåsande, den jättestarke mannen
måste använda alla sina krafter.
"Kan ni hålla ut fem minuter till miss Büchting?"
frågade han sedan. "Bed till Gud om hjälp! Bed!"
Ja, jag bad. Jag kände, att jag endast skulle kunna
hålla ut ytterligare några minuter i brist på luft, att jag
skulle börja att skrika och företaga mig något dumt, som
ändå inte skulle kunna hjälpa oss. Döden stod i
hotande närhet av oss båda. Det blixtrade och
flammade för ögonen. Ett dovt ringande och dånande
hördes i mina öron, mitt hjärta slog i ett fruktansvärt
tempo. Det gick en darrning igenom alla mina lemmar —
sedan kände jag det som om en elektrisk ström gått
igenom mig.
"Mod! Mod bara!" hörde jag en röst, som lät som
om den kommit ur vattnets djup, som en döendes
rosslande.
Nu kunde jag icke hålla ut mer — jag utstötte ett
skrik — mitt huvud stötte emot ett klipputsprång — det
var kanske min lycka, ty smärtan avledde mina tankar,
som redan hade börjat bliva helt förvirrade, för några
ögonblick från medvetandet om min förfärliga
belägenhet. — Plötsligt kände jag det, som om en våg av blått
ljus, som om en bränning överspolat mig — jag
förlorade helt besinningen —.
Då jag återkom till sans, kunde jag visserligen öppna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
