Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXIH
?) Geijers omdöme om Emilie Högqvist, som
Orleanska Jungfrun var följande: »Det är i sanning
»en stor talang och jag begriper ej hur den till
»en sådan höjd kunnat utbildas hos oss. Att hon
vär ung och vacker är en förmån för rölen, men
»hennes egendomliga förtjenst är att hon så riktigt
»och fullkomligt uppfattat denna. Hennes mine¬
»spel är öfverallt i öfverensstämmelse med allt hvad
»hon har att säga och uttrycker de finaste färg¬
»brytningar både af känslor och tankar. Hon för¬
»står sin röle, hon säger ej blott upp den, som
»så många skådespelerskor, hvilka äro angelägnare
»om att göra sina behag gällande, än skaldens och
»de af honom skapade personers. Gud låte ingen
»fåfänga förderfva hennes verkligen utmärkta konst¬
»anlag. Hon är mycket, men hon kan och bör
»bli mera. Beröm för skönhet och ungdom må
»hon taga med på köpet, men något högre bör
»hon alltjemt eftersträfva.»
Efter första representationen af Orleanska Jung¬
frun skref Nicander till Emilie Högqvist:
Johanna träder ur sin faders hydda
När krigstrumpeten ljuder, skarp och vild
Hon drager ut, att land och konung skydda
Med hjelm och pantsar och Madonnans bild.
Hon ordnar striden. Hjeltar lagerprydda,
För Jungfrun digna. Hon, så skön, så mild,
Försonar Furstar, eldar landets söner;
Hon för sin kung till Rheims och honom kröner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
