Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXVH
att domen fällts lika rättvist då som nu! Se så,
M:lle Högqvist! nu börjar jag bli sträf, men —
uppriktig i detta som i det föregående.»
»Jag såg Er som »Jungfrun af Orleans.» Hem¬
kommen till mig, funderade jag på att, liksom nu,
skrifva Er till några rader, men öfvergaf snart
idéen, såsom blott ledande till förtydning eller åt¬
léje. Nu vågar jag återtaga den. Kan Ni gissa
hvad jag då skulle hafva sagt Er? Jo, detta:»
»M:lle Högqvist! Ni har ådagalagt mycken för¬
tjenst; Edra framsteg i konsten äro märkeliga;
Edra bemödanden ädla, men — Jungfrun af Orleans
skulle Ni, i mitt tycke, hafva studerat på ännu
ett år.» —
»Om någon narr skulle öfverkomma detta bref,
så skulle han vid detta sednare ropa: »han vill att
ingen annan än hans hustru skall spela Jeanne
dArc, och tror ej heller att någon annan kan
det!» Men, ser Ni, jag skrifver ej detta for narrar¬
ne; jag skrifver det at Er. Ni förstår mig rätt,
derom ar jag viss, och då jag nu säger Er att,
af verklig önskan för Er förkofran, det gjort mig
ondt att höra Er så kringhvärfd af sanslösa lof¬
talare, och deribland sådane som borde bättre för¬
stå och vilja, än skada Er, med att, i egen yra,
uppdrifva Er ganska naturliga egenkänsla utöfver
den punkt, som nyttig och gagnelig är; då jag, i
följd deraf, besvär Er, för scenens skull, hvars
prydnad Ni en dag bör blifva, att äfven låna ett
öra åt de sansade, som vilja Ert verkliga väl —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
