Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Tackat? .. . Brukar jag ’tacka’ er?»
Han såg upp — in i hennes ögon, hvilka
icke längre undveko hans.
»Nej,» hon smålog. »Ty ni har jn
aldrig något att tacka mig för.»
»Det kan ni inte veta. Nu skall jag
teckna ert porträtt — i den här klänningen
— brun och grå och helgonaktig. Tror
ni kanske inte, att det blir något att
tacka för?...»
Hans läppar rörde ännu en gång vid
hennes hand och han hviskade
brådskande :
»Godnatt».
När Nina hade hört tamburdörren
slå igen — ända till dess stod hon orörlig
på samma ställe, där han lämnat henne,
och lyssnade — började hon långsamt
gå fram och tillbaka på golfvet inne i
den stora halfmörka salongen. Hon var
förargad på sig själf, för det alt hon
hade glömt det där franska ordet han
bedt henne slå upp, men hon hade
verkligen varit så förvirrad, när han sade
det, alt hon inte ens riktigt hört det.
Klockan blef nästan half nio, innan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
