- Project Runeberg -  Kvinnor. Sex tidspsykologiska porträtt /
110

(1895) [MARC] Author: Laura Mohr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4) Nervösa grundtoner: »George Egerton». ***

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hon gör. Hennes pulsar slå som i feber, hennes hela
varelse är drifven till det yttersta. Hon går genom gatorna
i riktning mot Champs Elysées. Då ser hon en herre komma
emot sig. Hon gripes af en plötslig ångest på den
män-niskotomma gatan. I det hon lyder en plötslig impuls,
som bjuder henne att gömma sig, stiger hon alldeles
förbryllad upp i första, bästa fiaker, som håller framför ett
kafé. Kusken frågar henne hvart han skall köra, och då
hon ej vet, hvilken riktning hon skall uppge, blir han
oförskämd. I detta ögonblick visar sig herrn vid
vagnsdörren. Det är Imre Borogh, en vän till Mark, och som
varit på väg för att besöka henne, då hon nu för hans
skull stigit upp i vagnen. Hon kan ej heller säga honom
hvart hon vill fara, men i det hon plötsligt känner sig stä
under en bekants beskydd, låter hon honom stiga upp i
vagnen till henne. De fara och fara utan uppehåll. Hon
känner det komprometterande i situationen, men är alltför
bedöfvad för att göra slut på den. Han uppfattar den
på en ung, lättrörd mans sätt, hvars sinnen skena i väg
med honom. Slutligen ger han befallning att stanna. Det
är framför ett kafé. Nästan medvetslös och halft buren af
honom kommer hon in. Och dessa många långa månaders
spänning upplöser sig nu med en främling i ett ännu större
missförstånd än fallet skulle varit med Mark ...

Mycket lugn kommer hon hem. Hon betraktar
liksom så ofta förr sin bild och Marks porträtt tillsammans
i spegeln. Hon stöter bort det senare. Hon bränner upp
hans bref äfvensom de minnen hon fått af honom. Hon
genomilas af en rysning af vämjelse ... Då hon rör om i
sina byrålådor, snuddar hennes hand vid en revolver. Och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:24:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mohrkstp/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free