Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ej genom döden, min Charlotte! Den barmhertige skall
skånka mig tid att försona mitt brott.
Fru S. Intet brott kan tynga ditt samvete. —
Mina ögonblick äro räknade; — du hade spått sannt,
min Elis; — jag dör genom egen skuld.
Schrödbrhbim. Nej, Charlotte! Nej! Jag känner
tyvärr allt för väl, att om du dör, jag var bofven,
som gaf dig dödsstöten, och derföre måste du lefva,
lefva — om också blott för min skull.
Fru S. Mina lemmar äro matta och brutna mina
krafter — men mitt bjerta slår häftigare och emottar
dödsaningen som ett välkommet budskap! O frihet,
frihet, bvarefter jag under hela mitt lif förgäfves
törstat — ändtligen känner jag din andedrägt fläkta
öf-ver mina kinder! Mitt lif var en brokig dröm — en
ouverture endast, i hvilken mången dissonans sårade
mitt oroligt klappande hjcrta; och döden blir deras
harmoniska lösning; och du ville icke förunna mig dö,
min Elis!
Schröderhbim. Nej, Charlotte! Annu ligger en
lång och lycklig lefnadsbana framför dig — din
dödsaning bedrager dig. — Du har ännu krafter ....
Fru S. Herren har förlänat mig en fast vUja> som
till sista ögonblicket tycks segra öfver kroppens
bräcklighet; solens sista strålar samlas som i en focus —
blott ett jordiskt bekymmer fäster mig ännu vid
lif-vet. — Hvad skall blifva af den lilla värnlösa, af ditt
barn, Elis? — ja ditt barn, den som hoppas försoning,
går ieke med en osanning på läpparna evigheten till
mötes!
Schröderhbim. Ja, Charlotte, jag vet att barnet
är mitt; jag har alltid vetat det och mitt fadersöga
skall med den innerligaste kärlek, med den heligaste
omsorg vaka öfver henne — —
Fru S. (lutar hufvudet mot stolskarmen). Så, —
är jag lugn — nu är jag nöjd. — (till Schröderbeim
och Fröken De Geer) Räck mig nu Era händer, J båda,
som jag mest älskat på jorden, (det sker) Så, ja sä
vill jag dö — och så återse Er i andeverldens republik —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
