Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Snälla Roxy, straffa mig inte mera. Jag förtjänade vad
jag fick, men var nu snäll och låt mig slippa med det. Gå
inte till farbror. Säg det åt mig — jag skall giva dig
den där femdollarn.»
»Ja, de’ slår ja’ vad om att ni kommer å’ göra, å’ inte
kommer de’ att stanna med de’ heller. Men ja’ tänker inte
berätta de’ för er här.»
»Nej, Gud bevare mig, inte här!»
»Är ni rädd för spökhuset?»
»N—nej.»
»Nåja, kom då till spökhuset vid tio- eller elvatiden i
kväll å’ klättra uppför stegen, för trappstegen har ramla’
ner, så träffar ni mej. Jag håller hus där för att ja’ inte
har råd å’ bo nå’n annanstans.» Hon gick mot dörren, men
stannade och sade: »Giv hit dollarssedeln.» Han gav henne
den. Hon granskade den och sade: »Hm — inte otroligt,
att banken har stoppat.» Så satte hon sig i gång igen,
men hejdade sig åter. »Har ni nån whisky?»
»Jo, en smula.»
»Gå efter den!»
Han skyndade till sitt rum en trappa upp och hämtade
ned en flaska, som var full till två tredjedelar. Hon tog ur
korken och drack en klunk. Hennes ögon gnistrade av
tillfredsställelse, och hon stoppade buteljen under schalen med
orden: »De’ va’ prima. Ja’ tar den med mej.»
Tom höll ödmjukt dörren öppen för henne, och hon
marscherade ut lika barsk och rak som någon grenadjär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
