- Project Runeberg -  En droppe negerblod : Kriminalhistoria /
146

(1919) [MARC] Author: Mark Twain
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjuguförsta kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jag har dem allesammans hemma, med namn och datum, och
skulle kunna identifiera dem alla med mitt
fingeravtrycksregister.»

Han återvände till sin plats under en storm av
handklappningar — vilka sheriffen hejdade, samtidigt som han
tillsade folket att sitta ned, ty de stodo alla och sträckte på;
sig för att kunna se, naturligtvis. Domstol, jury, sheriff och
de alla hade varit alltför upptagna av att iakttaga Wilsons
uppvisning för att lägga märke därtill tidigare.

»Nåväl», återtog Wilson, »jag har här fingeravtryck av
två barn; avtrycken äro förstorade tio gånger med
pantagraf för att envar skall kunna se att särskilja dem med ett
ögonkast. Vi kunna kalla barnen A och B. Här är A:s
fingeravtryck, taget vid fem månaders ålder. Här är det
åter, taget vid sju månaders ålder.» (Tom ryckte till). »De
äro likadana, som ni se. Här är B :s vid fem månader och
likaledes vid sju månader. De avbilda också fullkomligt
varandra, men mönstren äro helt andra än hos A, som ni
se. Jag skall återkomma till dessa om en stund, men nu
lägga vi dem upp- och nedvända.

Här ha vi fingeravtryck, tio gånger förstorade, av de två
personer, som stå inför eder, anklagade för att hava mördat
domaren Driscoll. Jag gjorde dessa pantagrafförstoringar i natt
och skall taga det på min ed, när jag avlägger mitt
vittnesmål. Jag ber juryn att jämföra dem med de anklagades
fingeravtryck på fönsterrutan och säga domstolen, om de äro
desamma.»

Han lämnade ett kraftigt förstoringsglas åt juryns
ordförande.

Den ene jurymannen efter den andre tog kartongen och
glaset samt jämförde. Därpå anmälde ordföranden för
domaren. »Ers nåd, vi äro alla överens om att de äro identiska.»

Wilson sade till ordföranden:

»Var god och vänd den där kartongen upp och ned och
tag sedan denna samt jämför den noga, med förstoringsglasets
hjälp, med det ödesdigra märket på knivskaftet, och meddela,
vad ni ser till rätten.»

Åter gjorde juryn en noggrann undersökning och åter
anmäldes det för domaren: »Vi finna dem vara absolut lika,
ers nåd.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:33:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mtedn/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free