Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Om begreppet och betydelsen af det muntliga föredragets konst - Det muntliga föredragets historiska betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle man kunna påstå: det största, som försiggått inom
den menskliga handlingens värld, skulle icke kommit till
stånd utan tillhjälp af det muntliga föredraget eller den
personlighetens makt, som tydligast återspeglar sig i detta.
Hjältar och statsmän, samhällsomstörtare, folkledare och
folkbefriare från Perikles och Caesar till Engelbrekt och Gustaf
Vasa, Axel Oxenstjerna och Richelieu, Burke och Gladstone,
Napoleon I, Thiers och Gambetta – alla bära vittnesbörd därom.
Vi beundrade Tysklands mäktige rikskansler, när vi läste hans
tal i tryck, men hemligheten af hans makt blef oss först
uppenbar i det ögonblick vi hörde och sågo honom tala, när
vi genom ljudet af hans stämma och det egendomliga i hans
minspel och åtbörder kommo under omedelbar inflytelse af
kraften i hans bevisföring, hans ljungande satir eller den
rent af bedårande älskvärdhet, hvarmed denne det nittonde
århundradets »järndiplomat» stundom försatte äfven sina
oförsonligaste motståndare i tillfälligt godt lynne, ehuru man
ej kan påstå, att furst Bismarck är en konstnärligt utbildad
talare.
När Luther på riksdagen i Worms uttalade sin tro
och sin öfvertygelse, vare sig i de enkla ord, som
traditionen lagt i hans mun, eller i andra med samma mening,
var det måhända orden, som kommo kejsaren och hela den
lysande församlingen af furstar och prelater att känna sig
slagne af häpnad, liksom öfverväldigade inför denne ensamme,
fattige, till hälften fredlöse affälling, eller var det icke hans
uttryckssätt och framför allt den ton, i hvilken dessa ord
framburos, emedan dessa toner, denna blick och denna
hållning inneburo uppenbarelsen af en personlighet, så väldig,
att han ensam förmådde skaka en hel värld? Var det icke
den heliga hänförelsens föredrag, som några hundra år
dessförinnan förlänade en annan munk makten att gifva lif åt
den rörelse, som med oemotståndlig kraft dref blomman af
Europas riddersman och tusen sinom tusen stridsmän af
alla åldrar att offra lif och blod och gods för den
romantiska drömmen om ett kristet Jerusalem? Och försätta vi
oss ännu ett tusen år tillbaka i tiden, sä skola vi påträffa
den heliga stund, då lärjungskaran var församlad i bön och
åkallan och anden kom öfver dem, så att de började tala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
