Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Röstens utbildning och vård - Sången såsom nationelt uppfostringsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
festligt lockelsemedel vid de årliga examensuppvisningarna och i
hemmet ´– icke det musikaliska utan det vanliga hemmet
– som ett medel att utfylla den ur skolan utsluppna unga
damens alltför många lediga stunder, och som möjligen
dessutom skulle kunna bidraga att något öka hennes värde
på äktenskapsmarknaden, eller kanske i bästa fall hyllas
sången som ett medel för hemtrefnaden och får då sin plats
bredvid krukväxten på fönsterbrädet eller oljetryckstaflan på
salongsväggen.
Såsom sällskapsnöje börjar sången hos oss att alltmera
uteslutande odlas inom yngre manliga kretsar och då under
form af kvartettsång, hvilken är mycket berättigad inom vissa
gränser och kan vara mycket vacker, men blir mycket
oberättigad och ofta mycket vederstygglig, om den drifves så,
att den ruinerar våra bästa mansröster, snedvrider den
musikaliska smaken och förnedrar sången till ett bihang –
jämnbördigt med sodavattensflaskan och cigarrlådan – åt bålen
eller punschbuteljen eller i bästa fall låter den tjäna som
ett slags estetisk ursäkt för det man dricker mer punsch,
än man tål, och röker flere cigarrer, än man bör. Men skall
sången erhålla den plats honom tillkommer, så måste först
och främst våra undervisningsverk så väl för manlig som
för kvinlig ungdom ega lärare, som vilja och kunna något
mera än att inöfva psalm-melodier och examensstycken.
Sången måste sättas i samband med undervisningen i
modersmålet. Öfningsstyckena måste väljas icke blott ur musikens,
utan äfven ur textens synpunkt och båda behandlas lika
sorgfälligt så väl hvar för sig som i samband med hvarandra.
Sångläraren måste framför allt förstå, att hans förnämsta
uppgift icke är att inöfva vissa stycken, utan att inlära den
rätta sångmetoden och utveckla det musikaliska sinnet, samt
att de praktiska sångöfningarnas mål icke är en ofta
tvifvelaktig träffsäkerhet, utan förmågan att rätt anslå och behandla
tonerna i och för sig och såsom led i melodien. Han måste
vidare ega förmågan att säkert bedöma lärjungens naturliga
röstomfång och kunna gifva anvisningar med hänsyn till det
rätta sättet att öfvergå från det ena registret till det andra.
Han måste förstå konsten att spara de unga rösterna under
den för dem så vanskliga manbarhetsåldern, och både skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
