Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - Om högsvenskt språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då emellertid dessa frågor om förhållandet mellan
högspråk och bygdemål på senare tider erhållit en ökad vikt
genom de från det hittills gängse föreställningssättet afvikande
svar, desamma erhållit från en språkriktning, som äfven
inom vårt land visat sig ega framstående representanter, så
göra de också anspråk på en utförligare belysning, till hvilken
vi här nedan vilja lemna vårt bidrag.
Hvem talar högsvenska? Denna fråga har man på
senare tider i vårt land upptagit till besvarande, och detta
svar torde ej här böra förbises, emedan det framträdt med
det icke otvetydiga anspråket att stå i öfverensstämmelse
med den nyaste språkvetenskapens resultat.[1] Högsvenska
är det språk, säger man, som talas af hvarje bildad svensk.
Men hvem är bildad? (Man talar dock här, bör det tilläggas,
icke om hjärtats, utan om intelligensens bildning.) Jo, svarar
man, en hvar, som eger det mått af bildning, som kan
förvärfvas i våra allmänna läroverk, eller som eger en på annan
väg förvärfvad motsvarig bildningsgrad.
Alltså en hvar, som kan uppvisa ett afgångsbetyg från
våra allmänna läroverk, talar högsvenska. O huru lyckligt,
om så vore förhållandet!
Jag tror mig dock när som helst kunna uppvisa
dussintals bildade, aktningsvärda skånska studenter, som t. ex.
på tal om Barkmans och Bergs söners framgång i skolan
skulle kunna uttrycka sig sålunda[2]: »Bä3rkmans su3a2n, som
är fjorton u3å2r, sitter bä2ra i trädje, men Barjs, som är
tolf, komer nästa u3a2r. i fjä2re.» Skulle detta verkligen
vara högsvenska? Jag har hört en blekingsbo ur en bildad
familj och själf visserligen ej student, men i läroverkets högsta
klass läsa »Döbeln vid Jutas». I trots af sin bildning satte
han enligt Karlskrona-målets ljudlagar städse öppet ö i stället
för öppet y och stundom tvärt om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
