Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - Om klang-r och skorr-r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Weise beskrifver i sin bok »Die drei ärgsten Erznarren»
(1672) en »Kerle», som gärna ville göra sig omtyckt i
fruntimmerssällskap, ehuru han hade ett mycket oangenämt språkr
och särskildt kunde han icke uttala r, utan »schnarrte wie
eine alte Regalpfeiffe, die ein Stücke von der Zunge
verlohren hat». Historien om denne »Schnarrpeter», hvilken5
så gärna ville »lösa sin tunga» eller lära sig att uttala
tungspets-r, bevisar, att skorr-r vid den tiden i Tyskland?
betraktades såsom ett löjligt fel. Hundra år därefter, 1777,
beskrifver Adelung de båda r-ljuden och kallar das Schnarren
»ein rauher, zitternder Laut». Kempelen i sitt bekanta
arbete »Mechanismus der menschlichen Sprache» etc., Wien
1791, beskrifver (s. 322) tungspets-r såsom det riktiga, och
denna åsikt torde sålunda hafva varit härskande i Tyskland
mot slutet af det förra århundradet.
Till stöd för påståendet, att skorr-r är ett klass-ljudr
som från de högre klasserna sprider sig till de lägre
samhällslagren, från de större städerna till den närmast
kringliggande landsbygden och så vidare, anföres följande.
Skorr-r har ännu icke uppnått herravälde i alla tyska
städer, icke ens i alla större. I Lübeck, Nürnberg och
kanske äfven i Wien har sålunda tungspets-r ännu öfvertaget.
Däremot i vissa större städer och icke minst sådana, där
det industriela lifvet är starkt utveckladt och samfärdseln
med den kringliggande trakten på grund häraf är liflig, har
skorr-r rotfäst sig och så småningom eröfrat allt
vidsträcktare kretsar af den kringliggande landsbygden. Uti 49 byar
i Leipzigs omnejd hafva Trautmanns undersökningar ledt
till följande resultat. Uti inga af dessa byar användes
tungspets-r af barnen, som alla hafva skorr-r, men öfverallt
påträffas gamla personer, som använda tungspets-r. Bland
personer mellan 30–50 år finnas många, som använda båda
slagen af r-ljud, men det är ytterst sällsynt, att personer
öfver 50 år använda blott skorr-r. Ju närmare Leipzig,
desto flere skorrare, ju fjärmare, desto färre. Samma
förhållande har Trautmann iakttagit i närheten af Halle a. d. S.
Må en hvar, heter det vidare, som på ett praktiskt och
tilllika angenämt sätt vill företaga dylika studier, en
söndagseftermiddag begifva sig ut till Knauthain, Sommerfeld eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
