Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Hur man tolkat myterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rummet mytologiska, men det starka religiösa liv, som fanns i
denna ras, och som blev grundläggande för icke mindre än
tvenne världsreligioner — även detta har sin rot i kultiska
bruk och sociala sedvänjor och kom att stå i ny belysning,
då man lärde sig se dem i detta sammanhang. Även när
Robertson Smith tolkar myterna, gör han ett vidsträckt bruk
av metoden, — vi skola i det följande finna exempel härpå.
Det nuvarande läget bestämmes huvudsakligen av de
antropologiska synpunkterna. Ett talande vittnesbörd härom
är det omfattande arbete "Völkerpsychologie", med vilket
Leipzigfilosofen Wundt avslutade sin livsverksamhet. Han
har i detta ägnat religionens utveckling en undersökning, i
vilken han upptagit såväl kult som mytologi till behandling.
Denna är allt igenom lagd enligt antropologiska principer,
och sitt mytologiska källmaterial söker han mera i den
etnografiska litteraturen än i religionernas klassiska alster.
De flesta torde numera gilla den ståndpunkt, som vår tids
främste antropolog Fr. Boas företräder i sitt stora arbete
"Tsimshian Mythology" (31:st Report Americ. Ethnology.
Smithsonian Inst, 1909—10), sid. 79:
"Jag påstår, att försöket att förklara mytologien som en
direkt reflex av iakttagelser över naturen icke har stöd av
fakta. Man har studerat mytologi utan att bekymra sig om
myternas moderna historia. Men vi ha ingen anledning tro,
att den mytbildande processen under de sista 10,000 åren i
någon högre grad skilt sig från den moderna mytbildningen.
Det förefaller mig därför plausibelt att grundlägga vår
uppfattning av myternas ursprung på den mytbildning, som
försiggår inför våra ögon.
Materialet för myter och folksagor är nästan uteslutande
händelser, som avspegla det dagliga livets upplevelser,
framför allt sådana, som sätta fantasien i rörelse. Visserligen
äro de icke direkt hämtade från vardagslivets erfarenheter;
de äro snarare deras motsatser. Att de döda bli levande, att
sår borttrollas; magiska skatter och överflöd av föda,
erhållna utan arbete — det är icke vardagliga händelser, men det
är önskningar, som man alltid hyser. Och är det icke en
av fantasiens viktigaste egenskaper att giva verklighet åt
önskningarna? Andra utgöra en förstoring av våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
