Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Preussens förtryckande af dess polska undersåtar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reta polackerna för att få anledningar till klagomål mot
dem, dels skrämma sådana preussiska ämbetsmän, som ville
göra polackerna rättvisa och hvilka därför stämplades
såsom fiendtliga mot den preussiska staten!
Allt, bokstafligen allt har gjorts för att förkväfva det
polska elementet i nämnda provinser. Inga ämbeten gifvas
åt polacker; dessa äro uteslutna från domstolarne, posten,
skolorna etc. Polska jurister, som praktiserat under årtionden,
få ej vidare några ämbetsplatser. Alla ämbeten besättas
blott med tyskar, och likaså få blott tyskar järnvägstjänster.
För att germanisera polackerna har regeringen omsider
infört tvångsundervisning på tyska i skolorna. Förr ägde
skolundervisningen rum på polska i alla ämnen, men med
tiden inskränktes genom skolförordningar användandet af
polska språket, så att det endast användes i
religionsundervisningen. Men slutligen (1901) uteslöts polskan härifrån
och barnen skulle ock läsa de föreskrifna bönerna på tyska.
Då uppstod en märklig rörelse: barnen strejkade, de
vägrade att svara på frågor ur katekesen och likaså att läsa
bönerna på tyska. Denna strejk blef allmän och omfattades
af nära 100,000 barn i hela Posen. Barnen bestraffades
med ej blott strafftimma, utan ock med stryk, hvilket väckte
en oerhörd förbittring i hela Europa. Särskildt blef
»Wreschen-affären» (1901) uppmärksammad. Efter en barbarisk
afstraffning af en hop barn i folkskolan i Wreschen, inträngde
några mödrar i skollokalen till barnens skydd; polis
tillkallades och arresteringar ägde rum, hvarför flera mödrar
dömdes till stränga straff, ända till 2½ års tukthus!
Furst Radzivill interpellerade i tyska riksdagen rikskansleren
Bülow om händelsen, men denne tog saken lätt, förklarande,
att »rikets anseende ej lidit genom myndigheternas åtgörande
i Wreschen», och grefve Limburg-Stirum försvarade de
tyska skollärarnes prygelmetod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
