Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Det dansk-tyska kriget 1864. Bismarcks machiavellism. Preussens förtryckande af slesvigarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
makt går före rätt, att »Tysklands enhet ej kan grundas med
fraser och majoritetsbeslut, utan endast med blod och järn»!
Denna Tysklands Machiavelli inledde sålunda en ny fas
i landets politiska utveckling, germanismen blef allt annat
än kristlig, och man kan säga, att det var en diabolisk
germanism, som nu vidtog.
Danmark blef det land, som först skulle släppa till blod
för murbruket till den tyska enhetsbyggnaden, och Preussen
skulle bli den härskande staten i Tyskland.
Med återupptagandet efter Fredrik VII:s död af
tvistefrågorna om arfsföljden i Slesvig och Holstein kom ock
frågan om Tysklands nydaning till behandling, och det
lider ej ringaste tvifvel, att den beräknande och om medlen
fullkomligt likgiltiga Bismarck inblandade sig i Slesvigs
och Holsteins angelägenheter i afsikt att genom en lätt
vunnen seger lägga härtigdömena under Preussen och
därigenom skaffa sig det inflytande han förut saknat i
preussiska riksdagen. Här hade det liberala Framstegspartiet,
som representerade tidens humana sträfvan, i början af
1860-talet en afgörande öfvervikt och motsatte sig
krigspartiets betungande härordningsförslag såsom obehöfligt.
Ministären Hall trodde sig 1863 kunna hoppas på en
lycklig lösning af den slesvigska frågan genom utsikten till
en allians med Sverige-Norge, som Karl XV för sin del
afslutat med Fredrik VII. En ny författning antogs d. 13
nov. 1863, enligt hvilken kungarikets och Slesvigs
gemensamma angelägenheter skulle öfverlämnas till en
representation bestående af en tvåkammars-riksdag, under det man
öfverlämnade åt framtiden att afgöra, huruvida Holstein
ville inträda i föreningen, och den nya grundlagen antogs
af danskar och slesvigare i förening.
Då Kristian IX bestigit tronen kort därpå, stadfästade
han författningslagen, som alltså blef November-författningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
