Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröken Sidolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han skulle göra av ögonen. Och så sade hon: — Nej,
hör nu Frans, låt bli sånt där! Jag skall berätta en
paschasa om far min, löjtnanten (och nu rätade hon
på sig om möjligt mera). Han hade en granne, som
burit sig illa åt en gång, men ville göra allt gott
och väl igen. Och så kom han en morgon just som
löjtnanten satt och rakade sig, och försökte med
gudlighet, fast alla visste att han var en riktig smilfink.
Men löjtnanten reste sig upp i sin fulla längd och
viftade med kniven och sa: »Hör du din attan bövel!
Om di inte har haft storfrämmat förr i hälvete, så
ska di få ’et just nu!» Och löjtnanten kunde se
mordisk och hemsk ut, just som en offser ska vara. Och
den där smilfinken fick så brått ut, att han höll på
att ta med sig dörrposterna. Så ska en karl vara.
Och det säjer jag Frans, försök inte med hyckleri
och falskhet, för då har han inget här att göra. Fru
Druva! Fru Druva! Sätt på toddyvattnet!
— Jestanes, jaha, goa fröken! hördes fru Druvas
röst från rummet bredvid. Frans suckade och
försökte tota till ett leende: — Ja, den löjtnanten, han
måtte ha varit en karl hela dan! Nej, kära Lotta,
jag tänkte bara — — —
— Tänka å tänka! Vill jag ha ett Guds ord, så
läser jag själv och därmed jämt. Tänd han sin cigarr,
Frans, och tala om vad som hänt i stan! Och se inte
så gudsnådlig ut!
Det stod inte länge på, förrän Frans var i sitt esse
igen. Det lät nästan, som om han sparat på en massa
extra roligheter för att utplåna minnet av den där
obehagliga situationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
