Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvites tjenare. Väl hafva de fått erfara välsignelsen af evangelii
predikan, men djefvulen sådde mycket ogräs genom de hvite, och
nybyggames vinningslystnad förstörde det goda, predikanterna
uträttade. Jag har en gammal bok i min vagn, Pieter Maritz; den
skall du få läsa i morgon, om Gud vill. I den finner du detta
lands äldsta historia. Den är skrifven i början af förra
århundradet af en af mina landsmän, Peter Kolb, som lefvat flere år
vid Kap. Han skickades dit af preussiska geheimerådet, baron
von Krosigk år 1704 för att anställa vetenskapliga
undersökningar. Men kan du läsa, Pieter Maritz?»
»Ja visst», svarade denne stolt. »Alltsedan mitt tolfte år, så
snart jag lärt mig rida och skjuta rigtigt, har jag fått
undervisning i läsa, skrifva och räkna, och jag kan läsa både holländska
och engelska.»
»Men då kan du ändå ej läsa den bok, jag nämde, ty den
är på tyska. Så vill jag berätta för dig, hvad som står i den,
på det du måtte veta något om europeernas första bragder i
Sydafrika.»
»Det var holländare, som först kommo till Kap», sade Pieter
Maritz. »Min fader har sagt mig, att med rätta allt landet här
tillhörde holländarne, men att engelsmännen tagit från oss det.»
»Först var det en portugisisk sjöfarande, Bartholomeo Diaz,
som gjorde den långa resan till Afrikas sydspets», berättade
missionären. »Han kom år 1486 med tre skepp till Sierra Parda, en
kustort i Namaquaslandet. Der reste han ett kors, men for snart
åter vidare, emedan hans skepp hotades af stormar och hans
manskap var missnöjdt. Så kom elfva år senare en annan portugis,
Vasco de Gama, och landade i Natal, helsade de mörkbruna
infödingarna, hvilka kallades hottentotter, och for vidare till Mosselbai,
hvarest han uppsatte en pelare med det portugisiska vapnet, men
stannade ej länge, utan seglade till Indien. Holländarne kommo
först mycket senare, mer än hundra år efter portugiserna, men
dessa gjorde ej endast ett flygtigt besök, utan grundade en koloni
vid Goda Hoppsudden. Den 6. April 1652 anlände fyra holländska
skepp till Tafelbergsviken, och omkring hundra kolonister under
den tilltagsne Johann van Ribeks befäl, hvilken förut varit
skepps-läkare, stego i land och grundade ett handelskompani, som stod
i förbindelse med ostindiska kompaniet. Holländarne bygde upp
en liten fästning, anlade en stor, skön trädgård och handlade med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
