Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för berget. Småningom blef det ljusare, i det att klipporna
ofvan-till öppnade sig och lemnade den blåa himmelen tillträde. På
flere ställen i denna trånga gång lågo jettelika stenblock, med
hvilka gången kunde tillslutas, om fiender skulle upptäcka och
angripa detta gömställe. Men att faran af ett sådant angrepp var
ringa, insågo fångarna, då de kommo till slutet af den smala
gången.
De hade en vidsträckt utsigt, då de kommo till utgången,
och den täta massan af svarta före dem förlorade sig i dalen
nedanför. I oändlighet utbredde sig för deras blickar den strålande,
blåa himlen, och under dem lågo berg vid berg, dal vid dal, dels
simmande i den blå dimman, dels öfverdragna med grönska. Det
hade varit en härlig syn för dem, om ej oron öfver deras öde
så mycket upptagit dem. Deras sorgsna sinne kände sig likväl
efter vistelsen i hålan vederqvickt och upplyft genom den klara
solen och landskapets prakt. Den smala gången utmynnade vid
toppen af ett högt berg, och berget med hålan visade sig från
denna sida helt olika än från den sida, från hvilken fångarna
föregående afton inkommit i hålan. De hade så småningom gått
uppför utan att märka, huru högt och brant detta berg var, som
på vestra sidan vattnades af en klippsjö, under det att den östra
stupade brant mot en djup afgrund. Framför dem klättrade den
långa raden af svarta på en mycket smal väg i zigzag ned i dalen,
och de sågo of van från hundratals krusiga ullhufvud med
fjäderprydnad och hundratals spjutspetsar, under det bakom dem kom en
lång kedja väpnade, af hvilka de sista ännu voro dolda i berget.
»Han är en stor räf, den der negerhöfdingen», sade lorden.
»Han har flere ingångar till sin håla, och hin håle sjelf skulle
icke kunna ana, huru berget ser ut på baksidan, om han bara sett
det framifrån. Men jag tycker, det är fräckt, att han gått ut ur
sitt säkra gömställe för att slås ute i dagsljuset.»
»Han är djerf», invände Pieter Maritz. »Likväl är det
forsigtigt att gå ut mot fienden; han vill hålla honom borta från sin
fasta borg och behåller denna för yttersta nödfall.»
Den unge lorden såg i dagsljuset högst bedröflig ut. Af
hans glänsande yttre återstod ingenting. Gossen såg på honom
med deltagande. Rocken var nedsmutsad och hängde utan
ordning, emedan knapparna fattades. Lera och vatten, den svarta
jorden inne i hålan och den flottiga smutsen på hudarna hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
