Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett par gånger på att göra sig af med sina följeslagar. Han var
öfvertygad om, att de skulle lemna honom, om han gåfve dem
en skänk. Men han höll det icke för rätt att afvända dem från deras
pligt, och tanken på att bruka våld och förlita sig på sin häst
och sin bössa, för att blifva fri, var honom fjerran. Han ville
icke svika den engelska kommendantens förtroende, som lemnat
honom häst och vapen.
Landet tedde sig oroligt, såsom ett gränsområde brukar vid
ett begynnande krig. Pieter Maritz red förbi flere tåg med
vagnar, som gingo inåt landet, i hvilka boerfamiljer sökte rädda sig
undan zuluernas fruktade antågande. O, hur han gladde sig åt
att träffa landsmän och höra holländska språket! Han åt middag
tillsammans med en af dessa familjer och frågade dem, om de
hört något om hans församling. Men de visste ingenting, ty ett
stort afstånd skilde innevånarne i distriktet Utrecht från dem,
som lefde på slätterna i norr.
Mot aftonen visade sig Belelasbergets mörka kedjor, och i
solnedgången red Pieter Maritz genom en dal, vid hvilkens slut
staden Utrecht var belägen. Jager var trött, han gick långsamt
och sänkte hufvudet; äfven de svarte gingo nu steg för steg och
pratade ej längre. De hade tillryggalagt tio geografiska mil.
Nu blefvo flere eldar synliga, och efter en stund tindrade
här och der ljus i natten, hvilka betecknade boningshusen i
Utrecht. Snart ljödo hornsignaler, och bullret från ett läger kunde
förnimmas. Natten var klar. På den mörkblå himlen lyste
stjer-norna, och en ljum vind blåste mot Pieter Maritz. En trupp
väpnade ryttare uppenbarade sig vid sidan om vägen och anhöll
de nykomne. Pieter Maritz höll in, och ryttarne kommo
närmare. Det var boer med bössor på ryggen, patronremmen öfver
bröstet och ansigtet skuggadt af ett hattbrätte. De omringade
landsmannen och de båda svarta, och en af dem förde de tre
främlingarna in i Utrecht. På gatorna, hvilka ledde mellan fält
och trädgårdar och enstaka hus, dref en mycket blandad
folkskara omkring: engelska infanterister i röda rockar, och mellan dem
boer från Natal, hvilka tjenade som frivilliga i den engelska
hären; äfven svarta krigare och mycket qvinnor, hufvudsakligen
kafferhustrur, hvilka sprungo omkring med matkorgar eller
krukor på hufvudet för att bespisa trupperna. Utanför staden lågo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
