Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rikarna. Knifvar, gafflar och skedar glänste vid skenet af lampor
och ljus, och konstmessigt upplagda frukter och konfektyrer stodo
midt på bordet.
»O, dessa bruna näfvar!», suckade Pieter Maritz för sig sjelf,
då han såg, huru sällskapet drog af sig handskarna och vecklade
upp sina servietter. Hvita armar och fina händer rörde sig till
höger och venster, och han vågade icke bryta en bit bröd, så
hungrig han än var.
Då föllo plötsligt hans blickar på en manlig gestalt vid
bordet, snedt emot honom, till venster om värdinnan, och åsynen af
denne man, som han i trängseln ännu icke märkt, lugnade honom,
på samma gång hans intresse väcktes. Det var en man med en
spenslig figur, gulblek hy och långt, svart hår och skägg. Hans
händer voro lika bruna som Pieter Maritz’ egna, och han var
lika så litet klädd i sällskapsdrägt. Han bar en blus med många
fickor, och den var lika dålig som den, som Pieter Maritz aflagt.
»Hvilken är den der mannen?», frågade han sin unga granne.
»Det är vårt andra lejon, ni är vårt första», svarade hon
skälmskt.
Förvånad såg Pieter Maritz på henne.
Hon förstod, att han förundrade sig öfver uttrycket och
tillade: »Lejon kalla vi de intressanta personer, som utgöra
sällskapets medelpunkt. Den der herrn kommer från det inre Afrika,
han har genomströfvat hela fastlandet; det är den portugisiske
majoren Serpa Pinto.»
Under tiden kringbjödos rätterna, och Pieter Maritz visste
icke, hvad han åt. Ehuru van vid olika maträtter och vid den
kungliga taffeln i Ulundi, var han förvånad öfver att här icke
känna igen, hvad de prydliga karotterna och faten innehöllo. I
Ulundi serverades maten i stor mängd och utan förklädnad: en
oxbringa på spett, hela getter och antiloper och allehanda
bakverk, på hvilka man såg, hvad de voro gjorda af.
»Hvad är det der för någonting?», frågade han sin granne,
hvilkens vänlighet ingaf honom förtroende.
»Här kan ni läsa, hvad allting är», svarade hon, och visade
honom en liten sedel, som låg bredvid tallriken.
Matsedeln var tryckt med guldbokstäfver och innehöll
namnen på rätterna.
»Det här är gåslefverpastej», sade den unga damen. »Nyss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
