- Project Runeberg -  Pieter Maritz. Boersonen från Transvaal /
361

(1890) [MARC] Author: August Wilhelm Otto Niemann Translator: Richard Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gästvänlig boers farm, vederqvickte sig der med mat och dryck
och fortsatte derpå sin resa i en vagn, som boern hyrde ut åt
dem, till Bloemfontein, hufvudstaden i Oranjerepubliken. I
Oranje-republiken höllo de sig säkra för den engelska polisens förföljelse,
och från Bloemfontein hoppades de lättast kunna återvända till
Transvaal. Lyckligtvis hade Pieter Maritz ännu ett guldmynt
gömdt hos sig, som undgått polisens i Potschefstroom visitation.
Han hade det instoppadt i den lilla påse, som modren gifvit
honom med som talisman. Sålunda kunde han betala boern för
vagnen; ty så gästfri denne än var, hade han likväl ej lust att,
utan betalning, lemna en vagn med två hästar och en kafferkusk
för resan till hufvudstaden.

Andra dagens eftermiddag ankommo de lyckligt till
Bloemfontein och blefvo varse fristatens högt vajande flagga, orange-,
gul- och hvitrandig med den holländska trikoloren i hörnet
upptill. Staden gjorde skäl för sitt namn, »blomkälla», och föreföll
ännu skönare genom afbrottet mot de öde och torra trakter, som
landsvägen fört igenom. Nu låg Bloemfontein framför dem,
underbart tjusande med sina trädgårdar och höga eukalyptus- och
pilträd. Då de kommo in i staden, väckte de smakfulla husen och
de eleganta drägterna på gatan Pieter Maritz förundran. Herrar
och damer företogo eftermiddagspromenader, och hvarthelst man
såg, glänste sidenklädningar och vackra hattar.

»Menniskorna här förtjena oerhördt mycket penningar», sade
Pieter Maritz’ reskamrat. »De sälja kött och grönsaker till
diamantfälten, och der betalas sådant fem gånger så högt som
annan-städes.»

På många ställen hörde Pieter Maritz tyska talas, på hvilket
språk han lärt sig några ord och vändningar af den gamle
missionären; och äfven hotellet, som de uppsökte, »Free State Hotel»,
innehades af tyskar från Frankfurt am Main, och var så snyggt
och vackert, att Pieter Maritz icke sett något liknande i någon
af Sydafrikas städer. Bloemfontein var i liflig rörelse, som man
redan kunde se af den hastiga farten på gatorna. Menniskorna
talade ifrigt med hvarandra, och vigtiga nyheter tycktes gå från
mun till mun. På hotellet fingo de upplysning, om hvad som
upptog staden. Generalguvernören sir Hercules Robinson, som
efter sir Bartle Frere ledde Kapländernas angelägenheter, hade
tillbakavisat regeringens i Transvaal fordringar, och den engelske

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/napieter/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free