Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsbärgs kontrakt - Ramundeboda kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3io
Folk grävde då ner sina skatter. Och här har ju folk haft
anledning att skydda sin egendom genom att gömma den
för krigarhorder.
En annan sägen — anteckning av K. F. Bergstedt —
förtäljer, att Ramunder på endast några timmar brukade
promenera mellan Ramundeboda och Söderköping, där han
har sin grav vid Ramundakällan.
Bergstedt såg också Ramunds svärd, som funnits i
närheten av kyrkan. Det var en sammansättning av ett
slagsvärdsfäste och en yngre sabelklinga. Också Karl Jonas
Love Almqvist berättar om detta svärd.
En av en jätte mot klostret kastad sten ligger mellan
Isbärga och Brostugan.
Vid Ramundeboda höllo konung Valdemar och
drottning Sofia hov midsommartiden 1275. Det var då
konungen låg och slöade medan Magnus Ladulås slog hans
krigare vid Hova, 3,3 mil söder om Ramundeboda. Platsen
ägnade sig bra till hov. Här gick gränsen mellan Närke
och Västergötland, läget var sällsynt vackert vid
Bodarne-sjön.
Starbäck omtalar, huru under konungaparets vistelse
därstädes vid ett tillfälle »somliga åhörde mässan». Det fanns
alltså gudstjänstlokal därstädes då, givetvis på
kungsgården. Präst följde hovet, men troligtvis uppkallades även
då och då munken i sälohuset för att deltaga i
gudstjänsthandlingen.
Sedermera byggdes här ett kloster. Det kallades S :t
Antonii kloster och var alltså för munkar av Antoniiorden.
Hofberg tror, att det är det i Elisifvisan omtalade
Kumbla-bokloster, vadan det skulle stamma från slutet av
1300-talet. Elisifvisans klosterrov har av den historiska
forskningen efter Hofbergs tid visat sig vara en ren dikt, vars
händelser aldrig passerat, men Ramundeboda kloster är en
verklighet. Det har under tidernas lopp haft många namn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
