Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glanshammars kontrakt - Dylta svavelbruks kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DYLTA SVAVELBRUKS KYRKA.
Såsom kyrkoherde Ant. Flentzberg i Mariefred anmärker
i sin historik över Dylta bruks kyrka, har man väl hört talas
om, att pesten så härjat en hel socken, att den blivit ödelagd
och kyrkan övervuxits av skogen, men däremot icke att
pesten föranlett både kyrkobygge och församlingsbildning. Men
så skedde dock då koleran 1579 hemsökte Sverge.
Det var väl bekant, att »denne orten för bemälte
smittosamma sjukdom beständigt varit entledigad». Det är givet,
att konung Johan III, som då regerade i Sverge, skulle vilja
fly från Stockholm, där den farliga sjukdomen gick
våldsamt.
Han lät följaktligen uppföra en kungsgård vid Dylta.
Den innefattade även kyrka.
Denna kungsgård låg på samma tomt som den nuvarande
herrgården.
Som konungen ej var lutheran medförde han egen
predikant, Laurentius Nicolai, norrman till börden, »en
förstucken jesuit», i Stockholm gemenligen kallad Kloster-Lasse.
Åt honom byggdes ett särskilt hus, som ännu finnes kvar,
ehuru påbyggt en andra våning, det s. k. Klostret, som nu
är statbyggning.
På grund av sin fotsida röck efter katolsk modejournal
blev prästen kallad Rock-Lasse. Någon framgång med sin
propaganda hade han icke, och då hovet lämnade Dylta blev
det där som förut: ett lantligt brukssamhälle, vars livlighet
ökades av de rader av foror, som transporterade brukets
tillverkningar vidare.
Kyrkan fanns emellertid, och bruket anställde predikant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
