Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från Uppsala till Leipzig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
ning, var en programförklaring, som fastslog en helt ny
syn på förhållandet mellan teologi, vetenskap och kyrka.
I aulan, där processionen intågade med övlig akademisk
pomp, lyste över katedern, där den nye professorn tog
plats, i gyllne skrift orden i universitetets sigill: Gratiæ
veritas naturae, nådens sanning, som Skriften,
uppenbarelsen, förkunnar är densamma som naturens, vilken det
vetenskapliga arbetet söker avslöja. De uttrycka det
gamla protestantiska idealet, en union mellan tro och
vetande, mellan förnuft och uppenbarelse, en union som
i äldre tider lika litet som den svensk-norska varit en
pakt med full likställighet mellan parterna. Tiderna hade
förändrats. Vetenskapen hade uppsagt kyrkan
hörsamhet och lydnad, unionen var upplöst och den gyllene
inskriften var, i den mån den ville angiva det verkliga
läget, vorden en falsk etikett.
Söderblom gör ett djärvt utkast till ny fred och försoning
mellan tro och vetenskap. Kan kyrklig teologi förbindas
med verklig vetenskaplighet? Av teologien krävdes ju
trohet mot den kyrkliga bekännelsen. Och vetenskapen
får icke bindas av något annat än sin inneboende
sanningsdrift.
Allt beror på vad trohet mot bekännelsen innebär.
Kyrklig vetenskap, som skulle betyda att en viss formel
skulle få binda det vetenskapliga arbetet och på förhand
bestämma forskningens resultat, skulle »för logiken vara
en motsägelse och för sanningskärleken en komedi». Men
trohet mot bekännelsen i evangelisk mening betyder icke
bundenhet vid bokstaven. Det innebär att vara
personligt gripen av religionens sanning och äga insikt i dess
föremål. Men en sådan kongenial förståelse är även ett
vetenskapligt krav. »Vem skulle kunna förstå
fromhetens yttringar eller avlocka religionen dess hemlighet utan
att själv vara religiös?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
