Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kollisionsskott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Kollisionsskott—Kommerskollegium
264
som ligger för babords halsar, skall vika
för seglare, som ligger för styrbords.
Seglare, som ligger i lovart om en
annan, skall vika för densamma, om det
är behövligt. Seglare, som kommer för
god vind, skall vika för bidevindare.
Ankarliggare, som hotas av påsegling,
skall göra allt vad i dess makt står
för att undvika kollision genom att
sticka kätting, hissa för- eller aktersegel
för att få fartyget att svänga o. s. v.
~ -sskott, skott (vägg), som skiljer
förpiken på ett järnfartyg från
lastrummet. Det måste hava ett avstånd från
förstäven icke understigande 5 proc. av
fartygets längd i vattenlinjen.
Ändamålet med detsamma är att hålla fartyget
flytande, om det skulle få en läcka i
fören.
Kol-lämpare, de av
maskinpersonalen, som huvudsakligen hava att
skyffla fram kolen ur boxarna till eldstaden.
~ -ning, ombordtagning av maskinkol.
~ -ningsstation, plats där kol intagas
under en resa. ~ -onn, flera fartyg som
hålla tätt efter varandra på smal front.
~ -oxid, en giftig gas, bestående av kol
och syre, som bildas vid dålig
förbränning. ^ -skyffel, se lämpskyffel. ~
-spruta, en broanordning med
järnvägsspår, där kolvagnarna köras ned långs
sidan av fartyget och stjälpas, varvid
kolen störta genom en lyftbar ränna ned
i lastrummet. ~ -stav till elektrisk
båglampa, göres av pressat grafitpulver. ~
-stybb, söndersmulade kol.
Mindervärdigt som bränsle. ~ -tjära eller
stenkolstjära, ett flytande ämne destillerat av
bituminösa kol. Användes till
smörjning av bottnen å trä- såväl som
järnfartyg. Även järndäck brukar man
smörja över med koltjära. ~ -trall,
gallerlucka till kolboxöppning i däck. ~
•trådslampa, glödlampa, elektrisk lampa,
där ljuset alstras genom att strömmen
glödgar en lystråd av rent kol eller
ni-trocellulosa.
Kolur, storcirkel, som går igenom dag-
jämnings- och solståndspunkterna samt
jordens poler.
Kolv, piston, plunsch. Se piston.
Kolvmaskin, cylindermaskin.
Kombinerad signallanterna, lanterna
med rött, grönt och vitt glas. Användes
på mindre fartyg.
Komet, en himmelskropp, som
vanligtvis utgöres av en klarare rund kärna,
inbäddad i ett töckenartat, icke
ljusbrytande omhölje, och som stundom
utsträcker sig till en längd av miljoner mil åt
den ena sidan. Kometerna röra sig
enligt Keplers lagar även omkring solen
men i mycket långsträckta ellipser,
närmande sig till parabler ja t. o. m. till
mycket excentriska hyperbler. De
märkligaste kometerna äro den Halleyska, som
på 76 år i retrograd led fullbordar sitt
lopp samt den Enckeska, vars
omloppstid är 3,3 år.
Kommandobrygga, en upphöjd brygga
tvärs över ett ångfartyg, ungefär
midskepps, varifrån det manövreras.
Kommandoexpedition, det militära råd,
som biträder chefen för
försvarsdepartementet.
Kommandopall, en upphöjd plats,
varifrån befälhavaren förr i världen
kommenderade sitt fartyg.
Komma upp, släcka på en talja eller
ända, som är lagd till spels.
Kommendör, officer i svenska flottan,
i rang närmast under kontreamiral och
jämställd med överste. ~ -kapten av
lista och 2:dra grad, officer i svenska
flottan med rang i nu nämnd ordning
under kommendör. Motsvara
överstelöjtnant och major. Första klassens
fartyg hava till chef en
kommendörkapten.
Kommensurabla, mätbara med samma
mått.
Kommerskollegium, eller som dess
officiella namn är kungl, kommerskollegium,
ämbetsverk, som handlägger ärenden,
vilka angå handel och sjöfart samt
industri. Om k. kollegii bemyndigande i för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
