- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
309-310

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lod ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

309

Lod—Lodboj

310

sista ettan betyder, att fartygets
utrustning även är förstklassig.
Distinktionsmärket »i* i samband med klassen
betyder, att fartyget är byggt under
Lloyd’s särskilda uppsikt. Om ett fartyg
ej tillfullo tillfredsställer Lloyd’s
fordringar, för klassen 100. A., kan det med
kommitterades medgivande erhålla 90. A.
Klassen skall förnyas efter 4, 8, 12 år.
För trä- och kompositfartyg äro
klassmärkena A. I (svart) A. I (rött) samt
Æ. I (svart).

Lod, en bly kropp eller annan tung
kropp av cylindrisk eller långt utdragen
pyramidform, som med en vidfästad
"lodlina" sänkes eller hyvas i vattnet
för att utröna dess djup och bottnens
beskaffenhet. Man skiljer på djuplod
och handlod. Djuplodet, som användes
för större djup, väger från 8 till 12 kg.
I övre ändan är det något tillplattat och
försett med ett hål med en isplitsad
stropp, genom vilken en ögla på
djuplodlinan stickes och därefter kränges
över lodet, innan man kastar det. Det
senare är mycket viktigt. Lodets nedre
ända är något urholkad för "armering"
(påsmetning) av talg till erhållande av
prov på bottenlaget. Djuplod skall
finnas ombord å fartyg i yttre kustfart
eller vidsträcktare fart och flitigt
användas. Djuplodlinan skall vara minst 200
meter lång och är numera uppstucken
(uppmätt) sålunda: vid 50—100—150
meter är ett lädermärke instucket mellan
kardelerna, vid 10—60 meter en knop, vid
20—70 meter två knopar. Linan är
kabel-slagen och uppskjutes därför motsols.
Handlodet är även vanligen av bly och
har en vikt av c:a 3 kg. Det skall finnas
ombord å fartyg i kust- eller
vidsträcktare fart. Linan om 100 meter (minst
50) är uppstucken sålunda: vid 2 och 12
meter ett vitt, 4 och 14 meter ett blått,
6 och 16 meter ett rött flaggduksmärke,
8 och 18 meter ett lädermärke. Vid udda
famnar upp till 20 finnes en
märlings-stump, "slätknop" instucken. ~ -a,
undersöka vattnets djup med lod. På se-

gelfartyg brassar man back, då man
skall loda med djuplod, och på ångare
stoppar man maskinen för att minska
farten. Lodlinan "manas" på lovarts
sida från akterdäck till längs förut, där
lodhyvaren har sin plats. Med vissa
mellanrum ställas karlar vid relingen
med en del av linan uppkransad i
händerna, klara att kasta, då lodhyvaren
sjunger ut: "lodet går, akter passopp."
Den som passar linan akter ut, halar
in den överflödiga delen, då fartyget
närmar sig det ställe, där lodet
ligger, så att linan är sträckt, då man
kommer mitt över detsamma. Man
drager åt sig linan ett par gånger och låter
lodet stöta riktigt i botten, innan man
noterar djupet. Avdrag måste
naturligtvis göras, om fartyget har avdrift. Med
handlod sker lödning enligt en gammal
välkänd metod, som dock fordrar en viss
övning sålunda: Lodhyvaren står i
fock-riggen med en livstropp till vanten om
livet. Sedan han firat ned lodet ett
stycke ovan vattnet, lägger han linan i
bukt över högra tummen och fattar om
båda parterna med handen. Lodet
svänges därefte i cirkel långs skeppssidan 2 à
3 ggr akterifrån och föröver, varefter
linan får löpa ut, då lodet under en
kretsgång ligger i höjd med relingen. Lodet
får härigenom en kraftig impuls
föröver, och lodhyvaren hinner samla in
eventuellt överflödiga bukter av linan,
innan han tager det vinkelräta
avståndet till botten. En fördel med detta
kastsätt är, att fartyget kan få göra
ganska bård fart, utan att det generar
en van lodhyvare, som varje matros bör
sätta en dygd i att vara. Lödning
måste upprepas och avsättas i sjökortet för
jämförelse. Ett ensamt lodkast, säger
Lecky, är värre än obrukbart, ty det kan
bekräfta en position, som i själva
verket är felaktig. ~ -balja, träbalja varuti
man skjuter upp lodlinan. ~ -bart
vattendjup som kan uppmätas med vanlig
djuplodlina. ~ -boj, en inrättning som
efter införandet av lodningsapparater

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free