- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
313-314

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Logementsfartyg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

313

Logementsfartyg—Loggning

314

tioner för underlättande av
multiplikationer, divisioner, upphöjning till
dig-niteter och rotutdragningar. På
svenska fartyg användas mest Klints
tabeller och Alex. Thores.

Løgementsfartyg, utrangerat
örlogs-fartyg, som apteras till kasern.

Logg, apparat eller instrument,
varmed man mäter ett fartygs fart eller
dess tillryggalagda distans genom
vattnet. Den enklaste form av logg är
"dutchmans loggen". Den består av ett
spån eller annan träbit, som kastas
över bord i lä. På relingen har man
dessförinnan mätt upp 52 fot eller Vi2o av
den nautiska milen (6,237,8 fot) och satt
märken i båda ändarna. Sedan
observerar man på klockan den tid, som
spå-net behöver för att flyta mellan
märkena. Om det tager 30 sekunder eller l/i2o
av timmen, så gör fartyget 1 knop.
Regeln är alltså: dividera 30 med antalet
sekunder, som spånet behöver, och
kvoten blir farten. Skäddloggen eller
handloggen är en annan gammal bekant för
dem, som plöjt havet med tillhjälp av
"de vita vingarna". Den består av
skäd-dan, en kvartcirkelformad sektor av ek
med blykant i periferin, för att den
skall ställa sig på kant, med det hörn
uppåt, som utgör sektorns medelpunkt,
då den kommer i vattnet. Till detta
övre hörn är logglinan fästad, I vart och
ett av skäddans undre horn sitta
sladdarna av en smäcker hanfot av samma
sorts lina med en propp i hanfotens mitt,
som stickes i en å linan fastbändslad
trähylsa, då skäddan skall kastas.
Logg-linan, som är impregnerad i kokt fett
och fästad med andra ändan vid en
rulle, loggrullen, har en längd av 50 à
100 meter. Den del, som är fast i
skäddan, kallas förlöparen och bör vara lika
lång som fartyget. Dess ändamål är att
föra skäddan ett stycke akter om
dödvattnet vid rodret, innan man börjar
mäta farten. Vid slutet av förlöparen
sitter ett flaggduksmärke, "törnmärket",
varifrån linan uppstickes i knop om

13,95 meters längd vardera. Vid
delningspunkterna instickas märlingsändar med
1, 2, 3, 4, 5 knopar och slätknopar
emellan, som beteckna en halvknop. För att
taga tiden användes ett s. k. logglas, till
formen liknande ett timglas "en
miniature", men med sanden avpassad att rinna
ut på 30 sekunder. Förr i världen
använde man till samma glas 47 fots knop.
Man kan även använda 7 meters knop
och 14 sekunders glas. Patentlogg, som
numera allmänt användes, är en
uppfin-nin, som, sedan Klintins och Masseys
första försök i detta avseende, undergått
många förändringar och förbättringar.
Taffrailloggen eller, som vi kalla den,
häck loggen, har härvidlag fått den
största spridningen. Den består av ett
klock-verk med indikator, som fästes på
relingen och som med en lång lilja är förenad
med en propeller eller rotator, vars
rotationer angivas på en tavla på
indikatorn. Manometerloggen är konstruerad
efter manometerprincipen, i det att en
visare på en graderad tavla ständigt
angiver den fart, varmed fartyget går
genom vattnet, varvid det antingen är den
med fartygets fart varierande
spänningen i en lina, släpande ett föremål efter
fartyget, som inställer visaren till en
dynamometer, eller ock vattentrycket av
farten, som överföres genom ett rör till
en manometer. Hults logg hör till de
senare. Den användes å svenska
örlogsfartyg men uteslutande som
manöverlogg. Navigatorloggen hör till de allra
nyaste. Enligt Kungl, förordningen skall
å fartyg med eget framdrivningsmedel,
om det nyttjas i yttre kustfart eller
därutöver, minst en handlogg och därjämte,
om det nyttjas i Nordsjöfart, minst en
patentlogg finnas ombord. På fartyg i
oceanfart skall det finnas minst två pa:
tentloggar. ~ -a, med handlogg utröna
farten på ett fartyg. ~ -äst, den
besättningsman, som håller upp loggrullen, då
man loggar. Den skall hållas högt upp.
~ -bok, se skeppsdagbok. ~ -las, se logg.
~ -ning, undersökning av farten som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free