Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lotssignal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
Lotssignal—Luckjärn
318
tygsbefälhavare och skall denne å
lots-sedeln anteckna och med sin underskrift
bestyrka, att lotsningen blivit verkställd
ävensom beloppet av de till lotsen
er-lagda avgifterna. ~ -signal, om dagen
utgöres den av svenska flaggan hissad
på förtoppen, lotsgös eller
internationella signalen S (vit med blå kvadrat)
eller signalflaggorna P T. Man kan
även använda avståndssignalen kon med
spetsen uppåt och två kulor eller något
liknande över. Om natten bränner man
blåljus var femtonde minut eller ett
klart, vitt sken eller ett bloss, som
visas över relingen med korta
mellantider omkring en minut var gång. Även
kan man använda ovannämnda ljus
jämte en lanterna med klart, vitt sken
i bogen eller så nära denna som möjligt
och lägre än sidolanternorna. I tjocka
tillkallas lots medelst ångvissla eller
mistlur, varmed givas omväxlande tätt
pä varandra följande korta eller långa
ljud eller serier av ett långt och tre
korta ljud. ~ -standert eller lotsverkets
standert föres å lotsverkets fartyg, då
befäl därå utövas av person med
officers rang. Den är skuren i
triangelform med två vertikala fält: vitt
närmast mastliket och blått utanför. På
det vita fältet sitter ett förgyllt ankare
med krona över. ~ -tvång, fartyg, som
ankommer till Sverige från främmande
ort eller vice versa är skyldigt anlita
kronolots. ~ -verket eller Kungl,
lotsverket är högsta myndighet över
lotsarna i Sverige. Dess chef kallas
gene-rallotsdirektör.
Lova, låta ett fartyg under segling
närma sig vinden genom att lägga
rodret åt det håll, som vinden blåser ifrån
eller lägga kulten åt lä.
Loyart, det håll, varifrån vinden
blåser. På denna sida befintliga föremål
utmärkas sålunda: lovarts ankare,
lovarts brassar, lovarts sida, lovarts
lå-ring m. m. ~ -s öarna, den östliga
gruppen av de västindiska öarna.
Lovbardun, brambardun, som ansättes
med talja i däck, och som vilar i en
klyka på bramsalningshornet. Den är
flyttbar och har sin plats på lovarts
sida för att stärka bramtoppen vid
bi-devindsegling.
Lovén, lovning. Taga 1. av, komma i
lovart av någon.
Lovera, se kryssa.
Lovgirigt, är ett fartyg, som vill köra
upp i vinden, då denna blåser från
sidan. Det kan bero på, att man för för
litet försegel i förhållande till
akterseglen, eller på för liten styrlastighet eller
dålig barlastning i övrigt.
Lovhållare, ett fartyg, som håller sig
nära vinden.
Loxodrom eller kurslinje, en linje på
jordytan, som skär alla meridianer
under samma vinkel.
Lubrikator, smörj anordning i en
maskin.
Lucida, i en stjärnbild, den största och
klaraste stjärnan däruti.
Lucka kallar man vanligtvis
lucköpp-ningen till ett lastrum, t. ex. förlucka,
storlucka och akterlucka. Även de
hopfogade plankstycken, varmed en
luck-öppning täckes.
Luckbesiktning, en förrättning, som
verkställes av två besiktningsmän,
utsedda av Magistraten, vid ett fartygs
ankomst till hamn, om man haft svår
resa. Besiktningsmännen skola
konstatera, om luckorna varit väl skalkade
och försedda med tillräckligt antal goda
presenningar, och att intet vatten
inträngt i lastrummet genom luckorna,
samt om den synbara delen av lasten
befinner sig i oskadat skick. Häröver
upprättas protokoll, som även bör
upptaga dem, som varit närvarande vid
förrättningen.
Luckbom, bom, som surras över
luckorna långskepps till skydd mot
vågorna.
Luckfals, den avsats i lucköppningen,
på vilken luckorna vila.
Luckjärn, plattjärnsstänger, som läg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
