Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mekanik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Mekanik—Metallsåg
348
Mekanik, vetenskapen om lagarna för
kroppars jämnvikt och rörelse.
Melinit, sprängämne vari ingår
pikrinsyra.
Mellanaxel, den axel som överför
vev-axelns rörelse till propelleraxeln.
Mellanbrokar, de mellersta gigtågen
till ett gaffelsegel.
Mellandäck, däcket närmast under
huvuddäck. ~ -sbjälkar, de bjälkar, som
uppbära mellandäcket eller, där detta
saknas, äro till för att stärka fartyget
tvärskepps mellan däck och slag.
Mellanklädsel, förhydningspapp, tjärat
papp som lägges emellan förhydning
och bordläggning.
Mellanlägg, i allmänhet järn- eller
plåtstycke som lägges emellan ett par
ytor, t. ex. ett spant och en plåt.
Mellanmast, se femmastat fartyg.
Mellanstagsegel, mellanstäng,
stagse-gel som far emellan understa stagseglet
emellan masterna och bramstagseglet.
Membran, tunn hinna (cellvävnad)
eller skiljevägg med ett hål uti.
Menkalinan, ß Aurigae, stjärna strax
öster om Capella åt det håll, där Castor
och Pollux äro belägna.
Menkar, a Ceti, stjärna i närheten av
himmelsekvatorn, bildar en nära
rätvinklig triangel med Aldebaran och
Plejaderna, de senare belägna i den räta
vinkeln.
Megres, d Ursae Majoris, den fjärde
stjärnan i Karlavagnen från Dubhe
räknat.
Merak, ß Ursae Majoris, den undre av
de två stjärnor i Karlavagnen, som peka
mot Polstjärnan.
Mercators kort, efter nederländaren
Gerard Mercator, som levde ifrån mitten
till slutet av 1500-talet, är en projektion
av jordens yta med alla meridianer sins
emellan parallella, alltså alla
longituds-grader lika stora, medan
latitudsgraderna växa proportionellt mot polerna. Man
kallar därför dessa kort även växande.
~ -segling, segling efter växande kort
eller efter loxodromen.
Meridian, middagslinje, den storcirkel
(halva), som går från pol till pol
vinkelrätt mot ekvatorn. Meridianerna
räknas hos oss så, att Greenwich meridian
är noll, och därifrån utgår man med 180
grader åt vardera hållet. 180 :e graden
går i närheten av Beringssund. I äldre
tider räknade geograferna longituden
från Ferro, den västligaste av
Kanarieöarna. Fransmännen räkna sin longitud
från Paris, spanjorerna från S:t
Fer-nandos i närheten av Cadiz o. s. v. ~
-en, celesta-, är den meridan på
himlavalvet, som går genom zenit och polen.
~ -höjd, en stjärnas höjd över
horisonten, då den passerar meridianen på
stället. Dess höjd är då störst och lämpar
sig för latitudsobservation.
Meridionalparter, för en latitud,
kallas det antal ekvatorsminuter, som
innehållas i samma latitudslängd på ett
mercatorskort.
Meridianpassage, en himmelskropps-,
är dess passerande av meridianen, när
den är rättvisande nord eller syd om
observatören.
Mesan, stamordet för tacklingen på
aktermasten på ett barkskepp, ävenså
gaffelseglet på samma mast. Härav
komma benämningarna mesanmast,
mesanrigg, mesanstång, mesanvant,
mesanröst, mesanstag, mesanbom,
mesangaffel, mesandirk, mesanbrokar, mesanskot
m. m. Förklaringar återfinnas under
specialnamnen.
Metacentrum eller styvhetspunkt, den
punkt i ett fartyg, där en vertikal linje,
dragen från deplacementscentrum, skär
den mot kölen vinkelräta linje, som
drages genom tyngdpunkten. Den måste
alltid ligga över centrum voluminis, om
ej fartyget skall kantra. Man har
långskepps- och tvärskeppsmetacentra, men
det förra behöver man knappast räkna
med i det allmänna livet.
Metallisk packning, ett antal tudelade
metallringar med trekantig
genomskärning. Användes i packningsdosor.
Metallsåg, såg för metallarbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
