Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tidvågen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
563
Tidvågen—Tjocka
564
för ej mindre än 3,300 hamnplatser på
jorden. I den vanliga nautikal
almanackan, som utgives i England, och som
även användes hos oss, är införd tiden
för högvatten vid London Bridge för
varje dag ävensom hamntiderna vid
full- och nymåne för 198 hamnar i
Storbritannien och närliggande länder.
Även i Klints nautiska tabeller finnes
en förteckning över hamntiderna i de
flesta hamnar på jorden, som beröras
av tidvatten jämte korrektionstabeller
för beräkning av tiden, då högvatten
inträffar. ~ -vågen eller flodvågen, är den
våg som alstras av solens och månens
gemensamma verkan. Den uppstår i
sydligaste delen av Stora oceanen och
sätter i nordl. och västl. riktning.
Därefter går den in i Indiska oceanen
förbi Van Diemens land och uppnår efter
ett halvt dygn Hindostans sydligaste
udde och en timme senare Afrikas kust.
Den ingår därefter i Atlantiska oceanen
och åstadkommer högt vatten samtidigt
på Afrikas västkust och Amerikas
ostkust. Efter ett halvt dygn uppnår den
kap Blanco på Afrikas västkust 21°
norr om ekvatorn och Newfoundland.
Den går därefter i ostlig riktning och
bringar högt vatten till de brittiska
öarnas västra hamnar och går förbi
Skottlands nordligaste udde. Efter
ytterligare ett halvt dygn når den
Aberdeen och medför högt vatten till norska
kusten. Slutligen vänder flodvågen mot
söder och vid ingången av tredje dygnet
efter dess uppkomst framkommer den
till London. En ny flodvåg uppstår
omkring 12 timmar 25 minuter efter denna,
och allt upprepas i samma ordning.
Till, är en strömbrytare, då den är
öppen och släpper igenom strömmen. ~
bords, se sätta-. ~ -fallsvinkel, vinkeln
emellan en brassad rå och vindens
riktning på det vidhängande seglet. ~ -lopp,
se ångtillopp. ~ -loppsventil,
bottenventil å ångare för insläppning av
sjövatten. Den är försedd med ett galler för
att hindra inträngandet av sjögräs m.m.
~ -plattning, jordens- vid polerna är,
säger kapten Lecky, den kände nautiske
författaren, av föga betydelse för
navigationen, "då denna icke är någon
exakt vetenskap och aldrig kommer att
bli det". I avseende på sjökortet torde
man likväl icke kunna frånkänna den
ett visst inflytande, åtminstone då det
rör sig om sjökort av Mercators
projektion. Detta märkes bäst, då man mäter
distansminuterna med en passare på
olika delar av latitudsskalan. ~
-satsmaskin eller booster, en maskin som
användes att höja spänningen till den
för laddningen av ett batteri
erforderliga, då detta är för litet i förhållande
till dynamon. ~ -synslagen, se
Sjöfarts-säkerheten av Carl Malmén, del I. ~
väders, upp i riggen eller på
masttopparna.
Timmer-mannen ombord på ett fartyg
hör till underbefälet och har närmast
uppsikten över fartygsskrovet, rundhult,
pumpar, luckskalkningar samt för
övrigt alla ombord förekommande
timmermansarbeten. ~ -stek, fastgöring av
ett tåg om en spira. Göres så: man slår
ett halvslag om spiran och virar sedan
tampen några varv under bukten, så
att den beknipes, då man halar till
steket.
Timvinkel, bågavståndet på ekvatorn
åt ost eller väst om detta uttryckligen
säges mellan meridianen och
deklinationscirkeln eller motsvarande vinkel
vid världspolen, uttryckt i tid. Den
västliga timvinkeln är lika med sanna
tiden.
Tir, 1) den spiralformiga skåran
mellan kardelerna i ett tåg; 2) lag eller rad
av fat i last. ~ -a en ända, fylla dess
tirar med garn eller märling för att få
en jämn yta, om den skall klädas eller
för att förhöja utseendet. En sådan
fyllning kallas tirning.
Tjalk, flatbottnat fartyg av tyskt eller
holländskt ursprung avsett för flod- och
kustfart.
Tjocka, dimma bestående av täta ån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
