Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid jul och nyår visste hon intet bättre än att
fara med sin älskade Anders frän gård till gård
och dansa nätterna igenom. Hon fick sina första
tre barn tre år ä rad, och innan de kommo till
världen, fick hon sitta hemma på Iiögvalla. Men
knappast var hon åter smal om lifvet, förr än hon
fick festdräkten på, sidenskorna på fotterna och
for i väg för att dansa till violiners och flöjters
spel.
Hennes man tyckte aldrig illa vara däröfver.
Han var själf road af muntra samkväm och
glada bjudningar och var mycket stolt öfver sin
unga, vackra fru, som alla kappades om att få
dansa med.
Hon hade fått sitt tredje barn. Det var
Bertel, och nu var han snart tre månader. Intet var
ju enklare än det, att hon åter tog emot en
dans-bjudning och åkte bort med sin man i släden
under vinterstjärnorna. Det var härligt att åter
komma från barnkammaren en stund och ut bland glada,
unga människor. Den natten hade hon dansat
mera än någonsin. Hon ville aldrig hem, och
först då morgonen började randas, fick hennes man
henne ned i släden, där hon somnade med
hufvu-det på hans axel och tyckte sig åka fram öfver
snön under dansmusik.
Men det var ett förfärligt uppvaknande, då hon
kom hem. Hon kände redan på trappan, att
något svårt hade händt. Ja, det var Bertel, den
stackars lilla ungen! Då frun stannade borta så länge,
hade sköterskan tyckt, att hon tryggt kunde gå
Högvalla. e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
