Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Och så spelar ni», sade hon och visade på
pianot. »Det kan ni nu inte förneka, och jag
förstår, att ni måste spela bra.»
»Hvarför tror ni det?» frågade Antony.
»Därför, att ni lyssnar så bra», svarade hon.
»Det minns jag nog från den kvällen, då jag sjöng
på Högvalla.»
»Men jag minns inte, att jag komplimenterade
er», svarade herr Antony. »Jag vågade inte.»
»Det var bra», svarade hon och drack ännu
en gång djupt ur glaset. »Jag bryr mig inte en
smul om komplimanger; men jag tycker om att
se på folk, att det går dem genom märg och ben,
när jag sjunger.»
»Då såg ni nog rätt den kvällen», svarade
Antony, som hänryckt stod och betraktade all hennes
skönhet.
»Ja> jag v et, att jag sjöng b a den gången»,
sade hon, och torkade fingrarna på sin näsduk.
»Hvem var det, som ackompanjerade?»
o
»A, det var unge André», svarade Antony,
som undrade öfver, att hon så alldeles hade glömt
det. »Han ackompanjerade er alldeles härligt.
Man skulle trott, att ni alltid musicerat
tillsammans.»
»Ja, han spelade inte illa», sade fru Ida. Hon
hade rest sig och gått fram till pianot, där hon
stod och bläddrade i notböckerna, som lågo på
locket.
»Hur är det? Han är ju nu ute och studera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
